Kan jag nekas innestående lön?

2015-06-11 11:24  
Experten Dan Holke, vd LO-TCO Rättsskydd, svarar på detta nummers expertfråga. Foto: Jörgen Appelgren

EXPERTFRÅGAN. Fick en helt obefogad utskällning av min chef och valde därför att sluta på dagen. Min chef hävdar att jag varken kommer få ut semesterersättning eller innestående lön, ett slags skadestånd eftersom jag struntat i uppsägningstiden. Är det verkligen möjligt?

Dan Holke: Den som slutar sin anställning utan att iaktta uppsägningstid riskerar att gå miste om innestående lön med mera. Men ofta finns det vissa begränsningar av skadeståndsansvaret.

Enligt lagen om anställningsskydd är båda parter i ett anställningsavtal skyldiga att iaktta en uppsägningstid. Enligt lagen gäller en uppsägningstid på en månad för en anställd. En arbetsgivare som vill säga upp en arbetstagare måste iaktta en uppsägningstid på minst en månad och högst sex månader beroende på anställningstiden.

Enligt lagen är både arbetsgivare och anställd skadeståndsskyldiga om man bryter mot reglerna om uppsägningstid. Ett sådant skadestånd kan avse både den ekonomiska skada som motparten vållas men även ideellt, allmänt skadestånd.

Det ligger i sakens natur att det kan orsaka problem för en arbetsgivare om en arbets­tagare slutar omedelbart utan att iaktta sin uppsägningstid. Däremot är det ofta svårt för arbetsgivaren att bevisa vilken ekonomisk skada denna lidit. Många kollektivavtal innehåller en schablonregel för skadeståndsskyldigheten som innebär att arbetsgivaren kan innehålla lön för den del av uppsägningstiden som den anställd inte iakttagits, dock högst med ett belopp som motsvarar 14 dagars lön. Vissa kollektivavtal har lite andra begränsningar, exempelvis hälften av lönen för den uppsägningstid man inte iakttagit. Enligt vissa avtal kan arbetsgivaren kräva ett skadestånd motsvarande hela lönen för den del av uppsägningstiden som arbetstagaren inte iakttagit.

Utan uttryckligt stöd i kollektivavtalet kan arbetsgivaren inte innehålla, kvitta, sitt krav mot innestående lön och semesterersättning om inte arbetstagaren godkänner det. Innan avdrag på lönen sker måste arbetsgivaren alltid inhämta ett besked från kronofogdemyndigheten i det län där arbetstagaren är bosatt om arbets­tagarens förbehållsbelopp, det vill säga vilket belopp arbetstagaren minst måste få ut för att klara sin försörjning.

Om arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren har arbetstagaren rätt att omedelbart sluta sin anställning. Ett exempel på en sådan situation är att arbetsgivaren inte betalar ut lön i rätt tid, om inte dröjsmålet är mycket kortvarigt, eller att arbetsgivaren misshandlat arbetstagaren. Om det är skäligt kan skadeståndet också sättas ned eller helt falla bort. Ett exempel på en sådan situation kan vara att arbetsgivaren behandlat den anställda illa eller trakasserat denna. Den regeln kan möjligen aktualiseras i frågeställarens fall om chefens utskällning var helt obefogad och kränkande.

Många kollektivavtal, särskilt för tjänstemän, innehåller längre uppsägningstid för den anställde än en månad. Två eller tre månader är inte ovanligt och då brukar även uppsägningstiden för arbetsgivaren vara längre än enligt lagen. En sådan bestämmelse är giltig om den är träffad av en central arbetstagarorganisation, exempelvis om den är intagen i ett riksavtal om löner och allmänna anställningsvillkor.

Längre uppsägningstid för arbetstagaren än en månad kan också finnas i det enskilda anställningsavtalet. En sådan regel kan synas stå i strid med anställningsskyddslagen där det står att ett avtal är ogiltigt om det upphäver eller inskränker arbetstagarnas rättigheter enligt den lagen. Men enligt förarbetena till lagen är ett sådant åtagande från arbetstagarens sida giltigt. Det torde dock förutsätta att arbetsgivaren åtagit sig motsvarande förlängning av sin uppsägningstid.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Tidningen