Uppdaterad oktober 2010

Svar:
Arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön regleras i sjuklönelagen (1991:1047). Där regleras också de frågor du ställt om läkarintyg med mera. Lagen är tvingande på så sätt att ett avtal som försämrar arbetstagarens rättigheter är ogiltigt.

Arbetstagaren är skyldig att omedelbart anmäla sin sjukdom till arbetsgivaren och man kan normalt inte få sjuklön för tid före anmälan. Ett undantag från denna regel är om arbetstagaren varit förhindrad att anmäla sin sjukdom och sedan omedelbart anmäler den när hindret upphör.

När det gäller läkarintyg innebär lagen att arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan genom läkarintyg. Enligt lagen behövs alltså i normalfallet inget läkarintyg för den första sjukveckan.

Tidigare kunde endast Försäkringskassan fatta beslut om att en viss arbetstagare skulle vara skyldig att visa läkarintyg från första sjukdagen. Efter en lagändring som började gälla den 1 januari 2008 kan dock numera även en arbetsgivare själv bestämma att en viss arbetstagare ska vara skyldig att visa läkarintyg från första sjukdagen ”om det finns särskilda skäl för det”. En sådan begäran får inte avse längre tid än ett år och ska vara skriftlig.

I förarbetena anges som exempel på särskilda skäl dels när ”det finns speciella rehabiliteringssynpunkter” dels att det kan föreligga ” kontrollsynpunkter”, som t. ex. att arbetstagaren haft många korta sjukdomsfall under en begränsad tid utan läkarkontakt och utan att det föreligger kronisk sjukdom. Att som i frågeställarens fall ta in en sådan skyldighet i ett anställningsavtal strider mot syftet med regeln och är därför högst tveksamt. I vart fall gäller skyldigheten bara i ett år. Arbetsgivarens beslut om förstadagsintyg kan dock inte överklagas och utan intyg är arbetsgivaren normalt inte skyldig att betala sjuklön. Om arbetstagaren har godtagbara skäl att inte lämna läkarintyget kan dock arbetsgivaren ändå bli skyldig att betala sjuklön, exempelvis om sjukdomen är så allvarlig att man inte kan ta sig till läkaren. Inom ramen för en tvist om rätt till sjuklön kan också frågan om det förelegat särskilda skäl komma att prövas.

Intyget behöver inte redovisa vilken sjukdom arbetstagaren lider av utan bara ange att denne är förhindrad att arbeta pga sjukdomen. Enligt förarbetena anser regeringen att det är rimligt att arbetsgivaren betalar kostnaderna för förstadagsintyget men någon skyldighet att göra det finns inte i lagen.

Just när det gäller skyldigheten att visa läkarintyg finns det dock möjlighet att träffa kollektivavtal på förbundsnivå som innebär avsteg från lagen. Sådana kollektivavtal är ganska vanliga. De kan innebära att arbetsgivaren under vissa angivna förutsättningar kan kräva läkarintyg från första dagen och också att arbetsgivaren har rätt att anvisa viss läkare. Sådana avtal brukar då också innebära att arbetsgivaren ska stå för kostnaden för läkarintyget.

Enligt vissa avtal kan man dock ändå ha rätt till sjuklön om man på annat sätt kan styrka sin arbetsoförmåga medan andra avtal innebär att man i princip måste gå till just den anvisade läkaren för att ha rätt till sjuklön.