OBS. Sedan denna artikel skrevs har reglerna ändrats. Klicka här för att läsa ett uppdaterat expertsvar.

Expertsvar: Med hänsyn till hur frågan här är ställd ska först klarläggas att arbetsgivare inte kan ”neka” arbetstagare att sjukanmäla sig.

Frågan är i stället om arbets­givaren har rätt att begära läkarintyg redan från och med sjukanmälningsdagen, alltså ett så kallat förstadagsintyg. Detta regleras i Lag (1991:1047) om sjuklön (Sjuklönelagen).

För rätt till sjuklön från arbetsgivaren och vid längre sjukfall för rätt till ersättning från det allmänna (Försäkringskassan) krävs att arbetstagaren styrker nedsättning av arbetsförmågan.

För att få sjuklön måste en arbetstagare lämna skriftlig försäkran till arbetsgivaren om att han eller hon varit sjuk och i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt. Försäkran behöver inte innehålla någon närmare uppgift om sjukdomen. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön innan försäkran lämnats.

Beträffande läkarintyg är huvudregeln att arbetsgivare inte måste betala sjuklön från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan (alltså med hänsyn till karensdagen), om inte arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg av läkare eller tandläkare. Inte heller här behövs uppgift om typ av sjukdom.

Under förutsättning av att det finns särskilda skäl får arbetsgivaren – enligt en lagregel som trädde i kraft 2008 – begära att arbetstagaren genom intyg från läkare eller tandläkare styrker nedsättning av arbetsförmågan tidigare än den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälan i en pågående sjukperiod eller från och med den första dagen av varje kommande sjukperiod. En begäran från arbetsgivaren som gäller kommande sjukperioder får inte avse längre tid än ett år. Begäran ska vara skriftlig.

Särskilda skäl kan vara upprepade korta sjukperioder eller välgrundad anledning att misstänka fusk. Arbetsgivaren har alltså inte en absolut frihet att kräva förstadagsintyg.

Arbetsgivaren får inte utnyttja sin rätt på ett godtyckligt eller annars otillbörligt sätt, till exempel i syfte att enbart utsätta arbetstagaren för obehag.

Har arbetstagaren utan godtagbart skäl inte lämnat ett intyg efter begäran enligt denna lagregel är arbetsgivaren inte skyldig utge sjuklön för den sjuklöneperiod som intyg saknas för.

Sjuklönelagen ger kollektivavtalsparterna möjlighet att på central nivå träffa överenskommelse om att rätten till sjuklön görs beroende av att arbetstagaren styrker nedsättning av arbetsförmågan genom förstadagsintyg. Inte heller ett sådant kollektivavtal medger att arbetsgivaren får utnyttja sin då avtalade rätt på ett godtyckligt eller annars otillbörligt sätt, eftersom ett sådant förfarande – som Arbetsdomstolen uttryckt det – skulle strida mot god sed på arbetsmarknaden.

Svaret på frågan är att om inte kollektivavtal med sådana regler finns, särskilda skäl inte föreligger och arbetsgivaren inte skriftligen begärt intyg kan förstadagsintyg inte krävas.

Men bara att frågeställaren finner det olämpligt och obekvämt att inte få vänta till på måndag behöver inte utgöra godtagbart skäl.

Detta är en bedömningsfråga där nog läkarens kännedom om frågeställarens särskilda förhållanden ytterst skulle beaktas.

Kent Brorsson, Chefsjurist HEFA
Stefan Ruben, Advokat, Berglund och Co Advokatbyrå
Dan Holke, VD, LO-TCO Rättsskydd