AD ger grönt ljus för lönelistor till facket

2018-10-24 11:17 Mikael Kindbom  

(Uppdaterad) Fackets intresse av att kontrollera Peabs lönelistor vägde tyngre än de icke organiserade arbetstagarnas personliga integritet. Därför gjorde sig Peab skyldig till kollektivavtalsbrott genom att vägra lämna ut listorna med hänvisning till personuppgiftslagen, slår Arbetsdomstolen fast.

Seko stämde Peab Asfalt och Sveriges Byggindustrier för kollektivavtalsbrott. Förbundet ville att bolaget skulle betala skadestånd.

Bakgrunden är att Sekos förtroendevalda under 2016 begärde att få lönelistorna för alla medarbetare som arbetar på Väg- och Banavtalets tillämpningsområde. Listorna innehåller namn, personuppgifter och aktuella löneuppgifter. Bolaget ansåg inte att de kunde lämna ut lönelistorna på grund av personuppgiftslagen. Ett antal av personerna på listorna var inte medlemmar i facket. Därmed menade företaget att det stred mot deras integritet att lämna ut uppgifterna till förbundet.

Arbetsgivaren stödde sig på personuppgiftslagen som gällde på den tiden men nu har ersatts av EU:s dataskyddsförordnin, gdpr. Eftersom personuppgiftslagen var en skyddslagstiftning som hade till syfte att värna enskildas personliga integritet och den var tvingande ansåg arbetsgivaren inte att den kunde åsidosättas genom kollektivavtal.

Historiskt har lönelistorna kommit per brev till förbundet. Efter granskning har de strimlats. På senare år har uppgifterna skickats digitalt. Uppgifterna har inte arkiverats. Sedan 2009 har lönegranskningen delegerats och sköts på de större företagen av fackligt förtroendevalda.

Enligt den då gällande personuppgiftslagen skulle det göras en intresseavvägning. I det här fallet måste hänsyn tas till att förbundet har ett stort intresse av att kontrollera att bolaget efterlever kollektivavtalet även när det gäller utanförstående arbetstagare, anser Seko. Förbundet hävdar att deras intresse väger tyngre än utanförstående arbetstagares intresse av skydd för sin personliga integritet.

Bolaget erbjöd sig att lämna ut de efterfrågade uppgifterna avseende förbundets medlemmar och avidentifierade löneuppgifter för övriga arbetstagare. Det gick inte förbundet med om eftersom man inte ville uppge vilka medarbetare som var medlemmar i förbundet.

Läs mer: Byggnads stämmer Peab på 2,8 miljoner kronor

En första fråga som AD besvarar är om behandlingen var nödvändig för att ett ändamål som rörde ett berättigat intresse hos fackförbundet skulle kunna tillgodoses. Det anser AD som menar att ett fackförbund har ett intresse av att arbetsgivaren fullt ut följer avtalet även i förhållande till utanförstående arbetstagare och inte exempelvis betalar lägre löner till dessa än till organisationens medlemmar.

Arbetsdomstolen säger sig vidare  ha svårt att se hur förbundets förtroendevalda skulle ha kunnat kontrollera att enskilda arbetstagare placerats i rätt löneklass, utan att få uppgift om vem, vilken individ, lönen avsåg. Den efterfrågade personuppgiftsbehandlingen får därmed anses ha varit nödvändig i personuppgiftslagens mening för att tillgodose förbundets berättigade intresse av att kontrollera bolagets efterlevnad av löneöverenskommelsen.

Slutligen gör AD en intresseavvägning av fackets intresse och den personliga integriteten hos de utanförstående arbetstagarna. Här säger AD att det faktum att en arbetsgivare till den lokala fackliga organisationen lämnar ut löneuppgifter avseende utanförstående arbetstagare får anses innebära ett visst ingrepp i deras personliga integritet.

Men AD trycker på att det är en mycket begränsad grupp personer inom förbundet som vid granskningen får tillgång till uppgifterna och uppgifterna används inte för något annat ändamål än att kontrollera efterlevnaden av löneöverenskommelsen och de raderas regelmässigt efter genomförd granskning.

Slutsatsen blir att Peab Asfalt genom att inte lämna ut de omtvistade uppgifterna har brutit mot lönegranskningsbestämmelsen. Därmed ska företaget betala 50 000 kronor i skadestånd för kollektivavtalsbrott.

Mikael Kindbom

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna