Arbetsdomstolen

”Att gå ur facket var lite dumsnålt av mig”

Han hade bara varit anställd ett drygt år på det lilla inredningsföretaget när uppsägningen var ett faktum. Foto: TT-Bild

Han hade inte en tanke på att ge upp. När mannen blev uppsagd efter att ha begärt föräldraledigt vände han sig till Diskrimineringsombudsmannen, DO, som drev hans fall i Arbetsdomstolen. Domstolen höll med om att uppsägningen hade samband med föräldraledighetsansökan.

Publicerad

Pappan hade bara varit anställd ett drygt år på det lilla inredningsföretaget när uppsägningen var ett faktum. Beskedet fick han helgen efter att ha lämnat in en ansökan om ett års föräldraledighet. Han hade tidigare pratat löst om att han ville vara föräldraledig till sommaren, när hans tredje barn skulle födas.

Till en början var tanken att det skulle röra sig om en till två månader. Men när sambon plötsligt blev av med en provanställning, i samband med att hon skulle bli sjukskriven för sitt graviditetsillamående, ändrades planerna. Sambon gick tillbaka till ett tidigare arbete. Han kände då att han måste ändra sina arbetstider för att logistiken hemma skulle gå ihop.

– Eftersom min sambo fick en ny karriär var det bättre att jag tog hela föräldraledigheten.

I Arbetsdomstolen berättade han om mötet med chefen den där dagen när mannen skulle ansöka om föräldraledighet. Hur chefen brusade upp, slängde iväg blanketten och skrek att han vägrade att acceptera ansökan. I stället fick ansökan mejlas in senare samma dag.

Chefen var bland annat upprörd över att föräldraledigheten skulle påbörjas i juli, när det är semester­tider och samtidigt högtryck på verksamheten. När chefen fick frågan om föräldraledighetsansökan var anledningen till uppsägningen, svarade han inte. Advokaten, som mannen hade anlitat, fick dock svaret att uppsägningen berodde på arbetsbrist. Efter sex veckor återtog företaget uppsägningen, då advokaten hade påtalat att det inte förelåg någon saklig grund och att man inte hade följt formalia.

– Jag fortsatte att jobba uppsägningstiden ut, men fick inte veta då att jag hade fått tillbaka min anställning. Advokaten återkom inte till mig och berättade det.

Företaget lyckades inte styrka i Arbetsdomstolen att uppsägningen berodde på arbetsbrist.

Läs också:

Att vittna i Arbetsdomstolen var en pärs.

– Det kändes obehagligt att sitta öga mot öga med chefen igen. Jag märkte att mina händer darrade.

Men att inte gå vidare med ärendet var otänkbart. Han såg sitt fall som ett solklart brott mot föräldraledighetslagen. Han upplevde att chefen i stort sett sa som det var i domstolen. Hur chefen hade kallat in honom på ett möte för att prata om mängden vabbande och sjukdagar. Chefen erkände att han sagt att det var bekymmersamt med föräldraledighet från juli månad, och framhöll att pappan inte hade tagit hänsyn till det lilla före­tagets villkor.

– Först tyckte jag att DO inte pressade chefen tillräckligt hårt. Men det behövdes ju inte när han berättade allt själv.

När föräldraledigheten närmade sig slutet sa han upp sig.

I år fyller hans tre barn 2, 3 och 9 år.

– Nu är nog den värsta vabbperioden över.

Sedan händelserna på möbel­före­taget har han valt att skola om sig. Om något år tar han examen som kravanalytiker. Han funderar på vilken attityd framtida arbetsgivare kommer att ha till vabbande och småbarnsföräldrars verklighet. Sambon har varit med om att bli av med jobbet på två småföretag av orsaker som haft samband med föräldraledigheter.

– Man börjar ifrågasätta sig själv. Om det är något fel på oss som råkat ut för detta tre gånger med tre olika arbetsgivare. Jag tror att det är för att vi båda har ställt krav på företagen och hävdat våra rättigheter. Framför allt kvinnor är oerhört utsatta på arbetsmarknaden. Män blir inte alls utsatta lika mycket. Därför är det viktigt att vi män också kräver våra rättigheter som föräldrar.

Långt innan han började på in­redningsföretaget gick han ur facket. Han hade känt att han inte hade haft nytta av medlemskapet på tidigare arbetsplatser. Något han i efterhand tycker var ”dumsnålt”.

Han är såklart glad över att DO vann i Arbetsdomstolen, men besviken på beloppet, 55 000 kronor, som bara är hälften av beloppet som DO yrkade.

– Men det får bli startplåten till ett framtida husköp. Än har jag inte fått några pengar. Jag har vänt mig till Kronofogden på inrådan av DO. Företaget har nya ägare.

En av hans förra chefer som var med under domstolsförhandlingarna, säger att man på företaget blev mycket förvånade över domen:

– Vi är jättebesvikna, säger chefen till Lag & Avtal.