Arbetsdomstolen
”En sådan förbättring skulle vara guld värd”
PÅ PLATS I AD. Processoperatören lämnade förslag som skulle minska spillet av dyrbart material i läkemedelsframställningen. Han vill ha drygt fem miljoner för sin del av det Astra Zeneca vann på förslaget under första året.<br/>– Förslaget var inte beräkningsbart, säger bolagets ombud Pia Wiseen Wernblom i Arbetsdomstolen.
Publicerad
Annons
Han började på Astra Zeneca som lokalvårdare i maj 1998, ett år senare fick han jobb som processoperatör.
– Jag och mina kolleger är stolta över det jobb vi gör, säger han och berättar om hur han kom på idén med skrapan och stoppklossen.
Det handlar om tillverkning av läkemedel som ska kunna inhaleras. Det verksamma medlet blandas med ett klibbigt pulver i en gryta som snurrar runt. Ett väldigt fint pulver bildas som inhalatorer kan fyllas med. När pulvret sedan skrapas ut blir en del kvar på kanterna i grytan och kasseras.
– Att montera skrapan var krångligt, att sätta den i rätt vinkel var ett pillrigt arbete, säger processoperatören.
Monterades skrapan närmare än en millimeter fanns det risk för maskinhaveri.
– Jag är nyfiken. Jag kontrollerade skrapan och tänkte, varför inte ta bort den onödiga plasten på skrapans baksida så skulle mycket mindre mängder skulle behöva kasseras. Kilopriset var högre än priset på guld. En sådan förbättring skulle vara guld värd. Och med en stoppkloss som håller allt på plats skulle vi alltid få rätt avstånd och inga haverier. Jag skrev ned min idé och skickade in den, säger han.
Med stoppkloss kunde skrapan då monteras så nära grytans kant som 0,1 millimeter.
I maj 2008 gjordes ett test. Två grytor, en med den gamla skrapan och en med den nya inklusive stoppkloss, jämfördes. Det som skrapades bort från respektive gryta vägdes. Utifrån resultatet och pulvrets kilopris räknades vinsten över ett år fram. Hälften av det första årets resultatförbättring, efter att kostnaderna för att installera förslaget dragits bort, ska tillfalla förslagsställaren. Detta enligt avtalet som domstolen, AD 26/13, avgjort gäller i det här fallet, påpekar Darko Davidovic, IF Metalls förbundsjurist.
– Alla övriga år tillfaller hela vinsten Astra Zeneca, tillägger han.
Det går inte att beräkna någon vinst utifrån förslaget, säger Pia Wiseen Wernblom, chefsjurist hos Innovations- och kemiindustrierna i Sverige. Den besparing som gjordes berodde på andra saker.
– Skrapornas förbättring har inte haft någon eller ringa effekt, säger hon.
Som Astra Zenecas ombud har hon kallat in tre vittnen till stöd. Den första var produktionstekniker då. I dag är han chef med ansvar för den tekniska utrustningen.
– Nej, förslaget innebar ingen besparing. Och testet var inte utfört på rätt sätt, säger han.
Darko Davidovic ställer några motfrågor: Du är ju tekniskt kunnig, den nya skrapan kan sättas 0,1 millimeter från kanten i stället för en millimeter, påverkar inte det på något sätt?
– Det blir mindre förluster men...
Blir det fler inhalatorer?
– Det är rimligt, ja.
Ökar processutbytet?
– Ja.
Åhörarna ler.
Nästa arbetsgivarvittne, som då var processingenjör och sedan dess har avancerat till driftchef, intygar också att företaget inte har gjort någon vinst utifrån förslaget.
– Nej, man kan inte se att en enskild förändring förbättrat processutbytet, säger hon.
Tredje vittnet, då processingenjör och nu gruppchef, menar att förslaget genomfördes bara för att det var ergonomiskt bättre.
– Förslaget är implementerat i hela verksamheten och vi är överens om att det lett till mindre förluster, summerar Darko Davidovic i sitt slutanförande.
Pia Wiseen Wernblom betonar att det enda förslaget bevisligen medfört är att arbetsmiljön har blivit bättre. Operatörerna behöver inte arbeta över axelhöjd längre. Detta har processoperatören redan fått 20 000 kronor i ersättning för.
