Miljoner i sjön för arbetsgivare som vägrar MBL-förhandla

2017-01-26 00:00 Calle von Scheele  
42 domar gäller brott mot mbl under åren 2012–2016. Foto: Alamy

Vid över 40 tillfällen de senaste fem åren har Arbetsdomstolen dömt för brott mot medbestämmandelagens paragraf om förhandlingsskyldighet. Mest utsatt för förhandlingsvägran är Byggnads. – Numera har vi börjat använda delgivningsmän för att motparten uteblir, säger Roger Johansson.

Roger Johansson är chef för avtalsenheten på Byggnads. Under 2016 fick enheten 245 arbetsrättsliga ärenden för central handläggning. Dessa speglar bara en liten del av problemet. Nio av tio ärenden hanteras lokalt.

Den stora mängden är tvisteförhandlingar om löner, ersättningar och traktamenten, men även Las-tvisterna blir fler, enligt Roger Johansson.

– Bland små och medelstora företag är det mycket vanligt att bolagsmannen inte dyker upp till förhandling. Vi får jobba ganska hårt för att firmorna ska uppfylla sina förhandlingsplikter.

De företag som uteblir från förhandlingar saknar ofta avtal och säger sig undvika kollektivavtal för att slippa facket. De har inte förstått reglerna om förhandlingar i medbestämmandelagen.

Lag & Avtal har granskat alla Arbetsdomstolens domar de senaste fem åren, 2012–2016. Av de 42 domar som rör brott mot mbl och paragraferna om förhandlingsskyldighet gäller 18 domar Byggnads.

Den vanligaste domen är tredskodom för att arbetsgivaren inte ens hört av sig till Arbetsdomstolen. Det leder numera till ett skadestånd på 50 000 kronor till facket.

På dessa fem år har den sammanlagda summan som arbetsgivare fått betala för mbl-brott av den här typen landat på 2,7 miljoner kronor. I summan ingår även några domar med hög­re skadestånd, som 200 000 kronor i målet mot Polismyndigheten (se artikel på sidan 24).

Mats Åkerlind, förhandlingschef och vice vd på Sveriges Byggindustrier, känner inte riktigt igen bilden som facket ger. Medlemsföretagen är bundna av kollektivavtal och ska följa reglerna i mbl.

– Våra medlemmar och Sveriges Byggindustrier säger aldrig nej till att förhandla, men i branschen finns många företag som inte har kollektivavtal och står utanför vår organisation. Därför kan jag inte veta hur Byggnads har det.

Mellan Sveriges Byggindustrier och Byggnads finns en överenskommelse som säger att medlemsföretagen är kvalitetsföretag och får anlitas fritt som underentreprenörer vid byggen.

Om underentreprenören har hängavtal måste företaget underrätta och förhandla med facket första gången entreprenören anlitas. Företaget för en lista på vilka underentreprenörer som är godkända på det sättet och får anlita dessa entreprenörer tillsvidare.

Fastighetsanställdas förbund med 30 000 medlemmar har sex domar mot arbetsgivare som vägrat förhandla. Detta lilla LO-förbund har lika stora problem med detta som TCO:s och Sacos förbund tillsammans, om man utgår från antalet AD-domar.

– Vi har framför allt avtalslösa före­tag som vägrar att komma till förhandlingsbordet, säger Jari Visshed, avtalssekreterare.

Förbundet begär rutinmässigt avtal när någon anställd är medlem i facket. En del av företagarna är förslagna och facket kan behöva anstränga sig hårt för att bevisa förhandlingsvägran.

– De kan ringa en timme före förhandlingen och ställa in, säga att de är sjuka och inte kan komma. Så kan de hålla på i oändlighet, eftersom de vet hur svårt vi har det när vi ska visa att de inte vill förhandla.

För juristen på Företagarna, Lise-Lotte Argulander, är bilden av mbl att lagen fungerar relativt bra bland små och medelstora företag.

– Ofta har företagen i de här fallen inte förstått att de måste förhandla, kunskapen om mbl är ofta låg hos mindre företag. Om företag hör av sig till oss och är medlemmar när de får förhandlingsframställning, så kan vi oftast reda upp problemet. Med det i åtanke fungerar mbl hyfsat.

Lise-Lotte Argulander betonar att i mindre företag finns en utbredd strategi att försöka komma överens med sina medarbetare. Det gäller även vid större förändringar av verksamheten eller om någon ska byta arbetsuppgifter.

– Det brukar fungera smidigt i mind­re företag, men om man behöver tvinga någon till en förändring mot dennes vilja är det naturligt att förhandla med facket.

Enligt Lise-Lotte Argulander är mbl ingen lättbegriplig lagstiftning för mindre företag som vill följa lagen. Ett sådant exempel är personalnedskärningar.

– Om företaget inte har kollektivavtal ska det förhandla med alla fack som är berörda av neddragningen. Om de anställda själva inte uppger vilka förbund de är medlemmar i kan det vara svårt för företaget fullfölja sin förhandlingsskyldighet.

Domar 2012–2016

42 domar gäller brott mot mbl:

I 18 domar, 42 procent, är Byggnads part.

I sex domar är Fastighets­anställdas förbund part.

I sju domar är något förbund inom TCO eller Saco part.

I hälften av domarna, 21 stycken, är skadeståndet 50 000 kronor när arbets­givaren vägrar att förhandla.

Vid tre tillfällen har skade­ståndet varit högre än 50 000 kronor.

I elva fall har skadeståndet varit 30 000 kronor.

I andra fall, sju stycken, har skadeståndet varit 15 000, 25 000, 35 000 eller 40 000 kronor.

Tre höga skadestånd

Vid tre tillfällen har Arbetsdomstolen dömt ut lite högre skadestånd för brott mot mbl ­under åren 2011–2016.

Polisförbundet–Polismyndig­heten, 200 000 kronor

Polismyndighetens speciella grupp för omorganisationen, genomförandekommittén, hade visser­ligen rätt att förhandla, men agerade fel vid inplaceringen av tjänsterna (se artikel på sid 24).

Musikerförbundet–Sveriges Television, 150 000 kronor

Sveriges Television, SVT, träffade avtal med bolaget Baluba om att producera programmet Dansbandskampen åren 2009 och 2010. Det skedde utan att förhandla med Musikerförbundet enligt § 38 i mbl, som reglerar förhandlingsskyldighet när arbets­givare an­litar utomstående företag.

Arbetsdomstolen konstaterar att Musikerförbundet haft medlemmar anställda regelbundet på SVT och att bolaget därför skulle ha förhandlat vid båda tillfällena. Men det skadestånd som facket begärde på sammanlagt 800 000 kronor reducerades till 150 000 kronor.

Målareförbundet–Sparren AB, 100 000 kronor

Företaget, som gått i konkurs, svarade inte domstolen och dömdes därför till skadestånd på 100 000 kronor för brott mot mbl. Facket krävde semesterersättning till en medlem och ett allmänt skadestånd till sig.

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna