Arbetsdomstolen

Unionen vill riva upp AD-dom om överlåtelse

Lag & Avtal nr 6-7/2018.

Resningsansökan. Unionen begär resning hos Högsta domstolen i fråga om EU:s överlåtelsedirektiv. Det är första gången i Unionens 11-åriga historia som man vänder sig till HD i ett AD-mål.

Publicerad

Resningen gäller en dom från maj i år om några anställda som följde med när Astra Zeneca och Apoteket AB la ut servicearbete på entreprenadföretaget ISS Facility Services. När entreprenören senare förlorade kontraktet blev personalen uppsagd. De fyra som hade fyllt 55 år skulle få rätt till dubbel uppsägningstid om de fick räkna den anställningstid de hade med sig från övergången.

AD hade inför domen vänt sig till EU-domstolen för att få ett förhandsavgörande kring tolkningen av EU:s överlåtelsedirektiv.

AD:s tolkning blev att eftersom företagen hade olika kollektivavtal skulle anställningstiden före övergången inte räknas. Men AD:s domare var inte eniga.

– Att Unionen i ett enskilt ärende begär resning betyder inte att vi inte har tilltro till Arbetsdomstolen. I det här fallet bedömer vi dock att Arbetsdomstolen inte gjort en riktig tolkning av EU-domstolens avgörande, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, som betonar att det gäller en principiellt viktig fråga.

I resningsansökan till Högsta domstolen åberopar Unionen den särskilda grunden i resningsbestämmelsen i rättegångsbalken om att rättstillämpningen ”uppenbart strider mot lag”. Unionen anser att AD brutit både mot överlåtelsedirektivet och flera bestämmelser i Las.

– Det är en hög tröskel att nå upp till men vi stöder oss på ett rättsutlåtande från professor emeritus i arbetsrätt Ronnie Eklund, säger Martin Wästfelt.

Niklas Selberg, juris doktor i arbetsrätt på Lunds universitet, anser att Unionen är chanslöst när det gäller att få resning.

– Det kommer att bli resultatlöst. AD:s rättstillämpning är korrekt ut­ifrån EU-domstolens förhands­av­görande, säger han.

Niklas Selberg anser att EU-domstolen skulle ha kunnat vara tydligare. Men han menar att AD i så fall i sin frågeställning tydligare skulle ha förklarat hur kollektivtal tas fram och hur den svenska avtalsrörelsen fungerar.

– Utifrån de frågor som AD ställde var ändå förhandsavgörandet tydligt, säger Niklas Selberg.

Martin Wästfelt anser att AD:s frågor var fullt tillräckliga och att svaret från EU-domstolen borde vara enkelt att tolka. Men det är här han menar att AD gjorde fel.

– AD gick vilse i EU-domstolens avgörande.

Ni som brukar anse att de allmänna domstolarna ska hålla fingrarna borta från arbetsrätten går nu själva till en allmän domstol?

– Ja, men det är den enda möjlig­heten vi har, säger Martin Wästfelt.

AD-dom 35/2018

Unionen förlorade i AD mot Almega Tjänsteförbunden och ISS Facility Services AB.

Ett antal medlemmar som efter en verksamhetsövergång hade anställts hos ISS nekades förlängd uppsägningstid enligt den så kallade 55/10-regeln i kollektivavtalet.

Regeln innebär att uppsägningstiden förlängs från sex till tolv månader när en anställd har uppnått 55 års ålder och har en sammanhängande anställningstid om tio år.

AD motiverade sitt ställnings­tagande med att villkoren i de kollektivavtal som tidigare tillämpades på arbetstagarna hade ersatts av ett annat kollektivavtal. Det var därför det sistnämnda avtalet gällde. Eftersom bara anställningstiden hos den aktuella arbetsgivaren får till­godo­räknas enligt det nya av­talet hade arbetstagarna ingen rätt till förlängd uppsägningstid.

AD byggde sin dom på ett förhandsavgörande i april 2017 som AD begärt från EU-dom­stolen.