Arbetsrätt

AD: Kommunen borde ha kollat lärarens meriter

Kommunen får skylla sig själv, som inte kollade meritlistan innan man tillsvidareanställde läraren. Det finns ingen saklig grund för avskedandet, enligt Arbetsdomstolen. Nu får läraren skadestånd.

Publicerad

Läraren hade kryssat i rutan att hon hade behörighet att undervisa i engelska och svenska på högstadiet. Hon handlade i god tro, enligt sitt vittnesmål i Arbetsdomstolen. Hon hade ju undervisat i bägge ämnena på högstadiet på flera skolor i flera kommuner, haft huvudläraransvar och fått sätta betyg på såväl högstadie- som gymnasienivå. Enligt gamla skollagen, som gällde fram till 2010, skulle hon ha varit behörig. Men nu saknade hon formell behörighet i svenska.

När hon hade jobbat större delen av höstterminen 2012 upptäckte personalavdelningen detta och erbjöd henne i stället visstidsanställning terminen ut. När hon tackade nej hävde kommunen anställningsavtalet. Hon hade enligt arbetsgivaren Uddevalla kommun gjort sig skyldig till svek. Handlat i ond tro, ljugit. Då stämde Lärarnas Riksförbund kommunen för ogiltigt avskedande.

På anställningsintervjun i juli hade läraren inte haft med sig sina papper. Hon erbjöd sig att skicka in dokumenten, men rektor avböjde, det gick lika bra för henne att titta i lärarens personalakt. Läraren hade varit anställd i Uddevalla kommun i många år, bland annat på samma skola.

Rektor, som i Arbetsdomstolen vittnade om hur glad hon hade varit åt att få just den här läraren till sin skola, nekar till att hon skulle ha tagit på sig att själv kolla uppgifterna. Det hade hon inte tid med och det är den arbetssökandes sak att visa papper. Men oavsett hur det gick till vid intervjutillfället borde arbetsgivaren ha kollat meritförteckningen, enligt Arbetsdomstolen. Då hade man kunnat konstatera att hon saknade formell behörighet. Läraren har uppgivit att hon har en Master of English, som innebär behörighet i samtliga årskurser inklusive gymnasiet och en Bachelor of Education, en mellanstadielärarexamen. Ingenstans har hon uppgivit någon speciell utbildning gällande undervisning i svenska på högstadiet och gymnasiet.

Visst lämnade läraren bevisligen oriktiga uppgifter. Men den väldiga röran kring lärarlegitimation och behörighetskrav har gjort det svårt för såväl lärare som kommuner att bedöma om en lärare får användas till undervisning eller ej. Och arbetsgivaren har inte kunnat bevisa att läraren har ljugit eller undanhållit sanningen för att lura till sig anställning, så avtalslagen gäller inte.

Som alternativ har kommunen hävdat förutsättningsläran, men den gäller inte heller, för samtliga krav i den är inte uppfyllda av arbetsgivaren. Alltså har läraren i själva verket blivit avskedad och för det finns ingen saklig grund, skriver Arbetsdomstolen och förklarar avskedandet ogiltigt.

Uddevalla kommun ska betala ekonomiskt skadestånd till läraren motsvarande de månadslöner hon skulle ha haft. Hon ska dessutom få 75 000 kronor i allmänt skadestånd. Förbundet hade begärt 200 000, men Arbetsdomstolen sänker beloppet kraftigt, eftersom det var oaktsamt av läraren att svara oreserverat ja på frågan om behörighet och inte kontrollera saken.