Arbetsrätt

Brottsliga präster får behålla kragen

Ett beslut av Datainspektionen gör det svårt att frånta präster rätten att utöva yrket inom Svenska kyrkan – även om de begått brott. – Vi är bakbundna, säger Ann Nordberg, jurist i Stockholms stift.

Publicerad

Domkapitlen i Svenska kyrkan har i uppgift att utöva tillsyn över församlingar och över de präster och diakoner som är anställda där. De kan bland annat avkraga en präst, alltså förklara obehörig att utöva sitt uppdrag, exempelvis till följd av brottsligt beteende.

Under 2018 aktualiserades domkapitlets behandling om uppgifter av lagöverträdelser i och med införandet av dataskyddsförordningen GDPR, vilket fick Uppsalas och Stockolms domkapitel att lämna in en förfrågan till Datainspektionen om hur myndigheten såg på deras behandling av uppgifter om lagöverträdelser.

Datainspektionen svarade att för behandling av sådana uppgifter krävdes tillstånd, men när domkapitlet inkom med en sådan begäran avslogs den av myndigheten, vilket skedde i mars.

– Vi fann att den här behandlingen saknar rättsligt stöd i nationell rätt, vilket krävs för att det ska vara förenligt med dataskyddsförordningen, säger Katarina Högquist, jurist på Datainspektionen.

Inväntar domstolsbeslut

Domkapitlet överklagade beslutet som nu behandlas i förvaltningsrätten i Stockholm. Men fram tills ett beslut i domstol saknar domkapitlen laglig rätt att hantera ärenden som gäller misstankar om brott och domar i avgjorda mål.

– Samma sak gäller känsliga personuppgifter om exempelvis hälsa. Så vi är bakbundna, säger Ann Nordberg, jurist i Stockholms stift.

Aldrig tidigare har domkapitlet varit med om den här situationen, säger hon.

– Det innebär ju att präster som är olämpliga kan fortsätta att verka oberoende av anställning, utan att vi kan ge yrkesförbud eller annan påföljd.

Även på nationell nivå inom Svenska kyrkan har man varit inblandad i ärendet och bistått i överklagan.

– Detta är intressant för samtliga stift i kyrkan, säger Fredrik Nilsson, enhetschef för juridiska enheten på kyrkokansliet.

Med det sagt är det väldigt få ärenden det gäller, enligt Fredrik Nilsson. Det kan vara så att vissa domkapitel aldrig haft sådana här ärenden i modern tid, säger han.

– Men principiellt är det viktigt för kyrkan, att faktiskt kunna obehörigförklara en präst om denne har begått en brottslig gärning.

Väga risker

– Just nu är det upp till de enskilda domkapitlen hur man kan gå vidare med ärenden av detta slag, säger han.

– Man får väga risken med att genomföra behandlingar av personuppgifter som domstol senare kan konstatera vara otillåtna, med de risker som finns för att inte obehörigförklara en präst som har begått en brottslig gärning.

När ett beslut från förvaltningsrätten kan komma i frågan är just nu oklart, men Datainspektionen har redan aviserat kulturdepartementet om att man kan behöva se över hur domkapitlens tillsyn ska kunna ske.

–  I och med att vi kom fram till att det kan vara en berättigad behandling av personuppgifter, men som saknar lagligt stöd enligt dataskyddsförordningen, ville vi uppmärksamma dem på att de kan behöva se över det rättsliga stödet, säger Katarina Högquist vid Datainspektionen.

Kyrkokansliet har kontakt med kulturdepartementet i frågan.

– Det kan finnas ett behov för kyrkan att få en särskild registerlagstiftning, så att man via den vägen ges möjlighet att behandla den här typen av uppgifter. Det är ett alternativ som då står till buds, säger Fredrik Nilsson.

Domkapitlets tillsyn

Svenska kyrkan är indelad i 13 geografiska stift med varsin biskop. I samtliga stift finns ett domkapitel, som är ett självständigt inomkyrkligt organ som tillsammans med biskopen har till uppgift att stödja och utöva tillsyn över verksamheten i stiftets församlingar och pastorat.

I tillsynen ingår bland annat granskning av hur präster och diakoner sköter sitt uppdrag och hur de efterlever angivna vigningslöften. Domkapitlet kan för enskilda präster eller diakoner besluta om en skriftlig erinran, en prövotid eller en obehörighetsförklaring.

Det kan bland annat göras om en präst genom brottslig gärning, på grund av levnadssätt eller på annat sätt avsevärt skadat anseendet som en präst bör ha, brutit mot löften som givits vid vigningen, eller förlorat förmågan att utöva vigningstjänsten på grund av sjukdom eller annan anledning.

Källa: Svenska kyrkan