De regionala skyddsombuden bör styras mera

2009-09-18 14:45 Mattias Davidsson  

Eftersom staten betalar drygt 100 miljoner kronor årligen till de regionala skyddsombuden, borde regeringen styra verksamheten mera. Det anser Ekonomistyrningsverket, som föreslår regeringen att precisera mål för skyddsombuden.

Regeringen skulle kunna ta rodret exempelvis genom att prioritera särskilda områden eller genom beslut om konkreta resultatmål. Ekonomistyrningsverket (ESV) efterlyser också tydligare ansvar och befogenheter hos systemets aktörer.

Arbetsmiljöverket borde få uppgiften att följa upp vad de regionala skyddsombuden har för sig.

ESV har på regeringens uppdrag granskat hur bra det statliga stödet till de regionala skyddsombuden fungerar. Idag, fredag, överlämnades den 45-sidiga rapporten till arbetsmarknadsdepartementet.

Det är administrationen kring de drygt hundra miljonerna som skulle granskas. Dessutom skulle Ekonomistyrningsverket se över hur redovisningen går till.

Regeringsuppdraget möttes inte av entusiasm hos de fackliga centralorganisationerna. De tycker att den väsentliga frågan är att pengarna inte räcker. Ett annat problem som även arbetsgivarna påpekat är att det nuvarande systemet inte ”hänger med” i ett föränderligt arbetsliv.

Därför föreslår ESV också att regeringen tillsätter en utredning som tar ett större grepp om de regionala skyddsombuden.

Av pengarna går i år 83,6 miljoner kronor till LOs medlemsförbund där Byggnads och Handels får mest. TCO fördelar 14,1 miljoner kronor till sju medlemsförbund. Av dem är det Unionen som får mest. Saco får 2,2 miljoner kronor som används av Kyrkans Akademikerförbund och Lärarnas riksförbund.

Regionala skyddsombud

- Utses av facklig organisation

- Får agera på arbetsplatser där facket har minst en medlem, men där det saknas skyddsombud bland de anställda

- Ska övervaka arbetsmiljön, slå ner på brister samt stimulera arbetsplatsens arbetsmiljöarbete

- Medan vanliga skyddsombud får lön när de arbetar med arbetsmiljöfrågor måste regionala skyddsombud vara lediga utan lön från sina ordinarie jobb. De kompenseras av sitt fack som i sin tur får viss täckning för sina kostnader genom det statliga stödet.

Mattias Davidsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna