Arbetsrätt

”DO:s trovärdighet står på spel”

I februari avgjordes målet med den muslimske man som fått sin aktivitetsersättning indragen då han av religiösa skäl vägrat ta en kvinnlig företagsledare i hand. Debatten har gått varm därefter, men utan större medverkan från DO. Något som Arbetsförmedlingens ombud i processen, advokaten Åsa Erlandsson beklagar.

Publicerad

Fallet med den muslimske mannen som, med hänvisning till sin religion, på en arbetsintervju valt att inte skaka hand med det intervjuande företagets kvinnliga representant, har varit mycket uppmärksammat. Bloggare, journalister och jurister har kommenterat och debatterat fallet. Reinhold Falhbeck, professor emeritus i juridik vid Lunds universitet, har sagt att han anser att domen är felaktig och att den aldrig skulle hålla vid en prövning i Europadomstolen.

Men den muslimske mannens företrädare, Diskrimineringsombudsmannen, har inte gett sig in i debatten. Åsa Erlandsson, advokat och managing partner vid Setterwalls advokatbyrå, och den som företrädde Arbetsförmedlingen i tvisten, efterlyser nu DO:s medverkan.

- Det är en mycket olycklig utveckling vi ser. Tingsrättsdomen står fast och kommer inte att överklagas, vilket i sig inte är något ovanligt med domar av detta slag. Diskrimineringsfall går överhuvudtaget sällan vidare till domstol, utan de flesta förliks, så det är tunt med praxis på området, säger hon.

 - Avsaknaden av praxis innebär en risk att de förlikta målen kommer att ses som någon slags praxis, vilket förstås inte alls är bra. Det finns ett par svajiga avgöranden från underinstanserna, men det saknas tillräckligt med prejudikat. Jag ser en risk att DO kommer att hänvisa till den här tingsrättsdomen i liknande mål framöver, och det är inte bra för enligt min uppfattning är den inte riktig, fortsätter hon.

Diskrimineringsombudsmannen har uttalat sig i fallet tidigare, då stämningsansökan lämnades in. Man sade då att det var ett ”solklart fall” av diskriminering. Och Åsa Erlandsson menar att DO missar och undviker den huvudsakliga frågan.

- Tingsrätten har gjort det enkelt för sig genom att säga att det är fråga om direkt diskriminering. På så sätt har tingsrätten sluppit att ställa könsfrågan mot religionsfrågan. Det har däremot inte DO gjort. DO förefaller i stället vara av uppfattningen att den muslimska mannens intressen går före den kränkta kvinnans. För annars skulle väl inte DO ha stämt? Det är ett problem för DO:s trovärdighet att DO i den efterföljande debatten inte uttalar sig om hur DO har kommit fram till detta, att DO inte uttalar sig om balansen religion kontra kön och om den analys DO har gjort av var gränsen går för vad som skyddas av religionsfriheten och denna gräns inverkan på diskrimineringslagstiftningen.

Hade du förväntat dig att Diskrimineringsombudsmannen skulle ha gett sig in i debatten?

- Ja, det hade jag faktiskt gjort. Jag är väldigt förvånad över att man väljer att inte alls kommentera detta. Och det är klart att man undrar varför. Känner man sig inte tillräckligt säker på sin sak?

Diskrimineringsombudsmannen Katri Linna kommer att återkomma med en kommentar.

Handskakningsmålet

Förbudet mot direkt diskriminering innebär att någon inte får missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation om missgynnandet har samband med bl. a. kön eller religion.

Indirekt diskriminering föreligger då någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med bl. a visst kön eller viss religion, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.

Den muslimske mannen var arbetssökande, och inskriven vid arbetsförmedlingen. Då han skulle intervjuas av ett företag som sökte praktikanter, valde han, med hänvisning till sin religion, att inte ta företagets kvinnliga representant i hand.

Arbetsförmedlingen ansåg att mannen genom sitt agerande hade medverkat till att han blev utan plats och drog in mannens ersättning. Tingsrätten ansåg att mannen blivit utsatt för direkt diskriminering och tillerkände honom skadestånd på 60 000 kr.