Efter AD-domen: Ovisst överklaga tjänster på högskolan

Petra Lundh som till vardags är lagman och chef för Södertörns tingsrätt är numera väl medveten om svårigheten att tvinga myndigheter att följa överklagandenämndernas beslut. Hon medverkade för ett år sedan till att riva upp ett beslut om att tillsätta en professor på Stockholms konstnärliga högskola.

När högskolan med stöd av AD:s dom 74/16 angående en tjänst på Försäkringskassan vägrade följa beslutet från Överklagandenämnden för Högskolan var krisen ett faktum. Nämnden valde när beslutet prövades en andra gång att överlämna en kopia av beslutet till regeringen som sedan dess funderar på hur man ska upprätthålla regeringsformens krav på förtjänst och skicklighet vid tillsättning av statliga tjänster.

Nu, efter den nyligen avkunnade domen i AD (24/18) angående en chefstjänst där polisen vägrade rätta sig efter ett beslut i Statens överklagandenämnd är det hela havet stormar som gäller.

– Domarna i Arbetsdomstolen om överklaganden av statliga anställningar har verkligen satt fokus på konflikten mellan civilrätten och offentligrätten, säger Petra Lundh.

Men detta måste ni väl ha kunnat förutse?

– Nej, nämnden följer inte upp sina beslut men vet att frågan har kommit upp i tillsynen hos Universitetskanslersämbetet. Frågan har ställts på sin spets först i och med domarna i Arbetsdomstolen. 

Petra Lundh menar att detta inom högskolans område rör alla tjänster. För professorer finns det dessutom särskilda regler för anställningsprocessen, till exempel att det ska göras en sakkunnigbedömning.  Överklagandenämnden kan bestämma att en annan sökande ska få anställningen men nämnden har inga sanktionsmöjligheter utan förutsätter att universitet och högskolor rättar sig efter nämndens beslut. I annat fall kan man se detta som domstolstrots.

– Om högskolan trots nämndens beslut väljer att ha kvar den felaktigt anställde är det inget som nämnden kan  göra något åt.

Vad ska nämnden i så fall ha för roll framöver?

– Den slutsats man kan dra av den senaste tidens avgöranden är att läget måste klargöras av regeringen. Det är två system som kolliderar – offentligrätten och civilrätten. Det är onekligen ett problem.