Arbetsrätt
Ett år innan bärplockares arbetsgivare kontrolleras
Ansökningarna att få jobba som bärplockare är 25 procent fler än förra året.<br/>– De ska vara garanterade den lön som står i anställningserbjudandet, säger Robert Kollberg på Migrationsverket. Men en färsk dom från AD kan säga det motsatta.
Publicerad
Annons
Migrationsverket fick i höstas lagstöd för att kontrollera att arbetsgivaren verkligen tillämpar de villkor som anges i arbetsanställningserbjudandet efter att de tvååriga arbetstillstånden beviljats. Den kontrollen kan göras tidigast fyra månader efter att arbetet påbörjats, vilket är en alldeles för lång tid för bärplockarna. Efter fyra månader är bärsäsongen över.
– Den kontrollen går inte att tillämpa på bärplockarna, därför genomförs en kontroll av arbetsgivarna året efter, säger Robert Kollberg på Migrationsverkets tillståndsenhet i Stockholm.
Han säger också att Migrationsverket gör vad det kan och att det blir lite bättre för varje år vad gäller bärplockarna. Hittills har drygt 4 000 ansökningar om arbetstillstånd inkommit från bärplockare från länder utanför EU. Det är 20–25 procent fler än förra året.
För att en bärplockarlön ska anses följa kollektivavtalet ska den vara 19 772 kronor per månad för en heltidstjänst.
Men den lön som angivits till Migrationsverket håller inte för en tvist i Arbetsdomstolen. Det visar en dom från i mars i år. En snickare från Irak fick i början runt hälften av den lön han lovats i anställningserbjudandet. Det var det erbjudandet som låg till grund för hans arbets- och uppehållstillstånd i Sverige. Byggnads stämde då den enskilda byggfirma som stod för anställningserbjudandet och krävde skillnaden mellan den lön medlemmen fått och den han skulle ha haft enligt uppgifterna till Migrationsverket.
I domstolen frågade företagarens advokat om det inte var för att snickaren skulle få arbetstillstånd som man skrev att lönen skulle vara 29 300 kronor i månaden.
– Nej, vi är fem stycken i familjen, svarade snickaren.
Men Arbetsdomstolen fann inget som talade för att snickaren och firmaägaren hade kommit överens om den lön som stod i anställningserbjudandet. Den lön som uppgivits till Migrationsverket är inte detsamma som en avtalad lön. Byggnads förlorade den delen av talan, dom 19/15.
