Arbetsrätt

Få strejkdagar drabbar arbetsgivare med avtal

Medlingsinstitutets kartläggning av konfliktåtgärder riktade mot arbetsgivare som redan har kollektivavtal är nu klar. Den visar att sådana konflikter är ovanliga och leder till få strejkdagar. Dessutom blir konflikterna tillåtna när de prövas i Arbetsdomstolen.

Publicerad

Det gick snabbare än planerat för Medlingsinstitutet att genomföra kartläggningen. Regeringen ville ha den senast den 1 december, men redan i fredags vid lunchtid offentliggjordes rapporten.

– Vi har jobbat på med detta och det visade sig att det gick något fortare än den tid som vi hade till förfogande, säger Per Ewaldsson, chefsjurist på Medlingsinstitutet.

Under åren 2000–2017 har 420 varsel och konflikter drabbat företag som har kollektivavtal. Men en stor del av dessa ärenden, 330 stycken, ligger syndikalisternas olika SAC-föreningar bakom och berör enskilda medlemmars villkor. Och en stor del av dessa ärenden rör varsel som är undertecknade av samma person inom SAC och gäller tidsperioden 2007–2012.

Förutom SAC har Hamnarbetarförbundet varit inblandat i 30 konflikter, etablerade fackförbund i LO, TCO och Saco i 45 och övriga 15 gäller Svenska Lokförarföreningen, Pilotförbundet med flera.

Men osäkerheten är stor i Medlingsinstitutets kartläggning. I 150 av de redovisade ärendena är det oklart om de gäller kollektivavtalsbundna arbetsgivare. Just syndikalisternas varsel är svåra att kartlägga, eftersom Medlingsinstitutet inte medlar i dem.

Det är långt ifrån i alla av de 420 redovisade konflikterna som strejk eller annan konfliktåtgärd utlösts. I 60 fall har stridsåtgärder med säkerhet trätt i kraft och i 80 fall har det med säkerhet inte skett.

Under de här 17 åren har 4 800 arbetsdagar gått förlorade i konflikter på arbetsplatser som redan är bundna av kollektivavtal. I genomsnitt 280 per år.

– Den siffran baseras på information där vi vet att stridsåtgärder har lösts ut. I merparten av ärenden har vi inte medlat och har inte information om stridsåtgärderna har lösts ut. Siffran rymmer ett mörkertal, men det är sannolikt inte så stort. Vi saknar information om SAC-ärendena och de har normalt sett ganska få medlemmar på den arbetsplats som är konfliktdrabbad, säger Per Ewaldsson.

För hela arbetsmarknaden är genomsnittet 50 000 förlorade arbetsdagar per år under samma period, men antalet dagar skiftar väldigt mellan åren. När avtalsrörelsen lett till en större konflikt som vid Kommunals strejk 2003 gick 627 000 arbetsdagar förlorade, medan 2015 var ett lugnt år med bara 200 förlorade arbetsdagar.

I granskningen går också Medlingsinstitutet igenom de tvister som hamnat i Arbetsdomstolen. I alla dessa fall har stridsåtgärden varit tillåten när domstolen prövat dem.

– När det gäller rättsfallen som vi refererar har arbetsgivarsidan inte lyckats visa i något fall att syftet har varit något annat än det som facket uppgivit nämligen att ta tillvara den egna medlemmarnas intressen. Läsaren får själv dra sina slutsatser.

Bakgrunden till Medlingsinstitutets kartläggning är konflikten i Göteborgs containerhamn. Där har Hamnarbetarförbundets avdelning 4 vid flera tillfällen tagit till stridsåtgärder mot arbetsgivaren APM Terminals, som lett till stora problem för både svensk exportindustrin och svenska bolag som är beroende av import. Hamnens arbete täcks av kollektivavtal mellan arbetsgivaren och LO-förbundet Transport.

Konflikten har förutom kartläggningen lett till att regeringen tillsatt en utredning som ska se över stridsrätten i syfte att värna kollektivavtalets ställning på arbetsmarknaden.