Föreslagna nämnden kan stoppa strejker

2017-11-16 00:00 Calle von Scheele  
Den långvariga konflikten i Göteborgs hamn är skälet till att strejkrätten är under utredning. Foto: Sören Håkanlind

UTREDNING. Regeringen vill helst undvika lagstiftning som inskränker konflikträtten. Därför har konfliktutredningen fått i uppgift att pröva om en nämnd kan ha uppgiften att stoppa strejker på företag med kollektivavtal. Men ledande arbetsrättsexperter är skeptiska till båda alternativen.

Peter Annerback, ordförande för Hamnarbetarförbundets avdelning i Göteborg, kan ha slagit huvudet på spiken när han i förra numret av Lag & Avtal konstaterade:

– Även om man inte gillar oss har jag svårt att se en svensk lag som säger att Hamnarbetarförbundet inte får strejka.

I över ett och ett halvt år har den infekterade konflikten i Göteborgs containerhamn pågått med punktstrejker, blockader och lockout - och därutöver misslyckad medling mellan parterna.

– Ja, man kan nog säga att Annerback träffar rätt, säger professor Örja­n Edström, juridiska institutionen vid Umeå universitet.

När Lag & Avtal intervjuar tre av landets ledande arbetsrättsexperter ser ingen av dem någon framkomlig väg för den som vill begränsa stridsrätten för att just komma åt problemet i Göte­borgs hamn.

Läs också:

Läs mer: Hamnkonfliktens moment 22

– Om man vill införa en lagstiftning som bara omfattar Hamnarbetarförbundet, skulle det strida mot Europakonventionen, säger professor Birgitt­a Nyström, juridiska institutionen vid Lunds universitet.

Den svenska grundlagen, Europarätt, ILO:s konventioner och andra internationella åtaganden sätter upp hinder om konflikträtten ska inskränkas mer än vad som är gjort i medbestämmandelagen, mbl. I dag får ett avtalslöst fack, som alltså inte är bundet av fredsplikt, sätta in stridsåtgärder så länge det inte försöker tränga undan gällande kollektivavtal.

– Om lagstiftningen ändras, finns risk att man ändrar balansen lite grand. Effekterna av en förändring är inte lätta att förutse, säger docent Mikae­l Hansson, juridiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Läs också:

Läs mer: Krafterna som kan ändra stridsrätten

I direktiven till konfliktutredningen lyser regeringens vånda igenom. Utredningen ska inte bara överväga lagändringar, utan också undersöka om inrättandet av en nämnd är en tillräcklig åtgärd och skulle kunna vara ett alternativ till lagändringar. Den ska kunna fatta beslut om ”vilket kollektivavtal i viss bransch, för ett visst arbete eller på en viss arbetsplats som ska medföra fredsplikt även för andra arbetstagarorganisationer”.

Men om nämnden ska ha muskler, och inte bara vara rådgivande, krävs lagändringar, förklarar Örjan Edström.

– Begränsningen av konflikträtten måste även med en nämnd skrivas in i mbl. Det är nog svårt att komma runt en reglering i lag för den som vill begränsa konflikträtten.

Även Birgitta Nyström ifrågasätter om nämnden kan införas utan lagändringar.

– Om en nämnd skulle avgöra om ett kollektivavtal är ”det gällande”, börjar det likna utsträckning av kollektivavtal.

Hon förklarar: När det finns två konkurrerande fackförbund på ett område skulle nämndens beslut frånta det ena förbundet rätten att få avtal. Nyström kommer fram till att effekten är lik en allmängiltigförklaring av kollektivavtal.

– Det är något som Sverige vänder sig emot.

Även lagstiftningsvägen är kolossalt knagglig för den som vill inskränka stridsrätten.

Arbetsdomstolen har hittills varit mycket försiktig med att förklara stridsåtgärder olovliga även på om­råden där arbetsgivaren har avtal. Sällan anses aktionen tränga undan det rådande avtalet.

Konfliktåtgärder som gäller annat än villkoren i kollektivavtal är inte reglerade i mbl, men Arbetsdomstolens praxis har skapat ett utrymme för till exempel korta proteståtgärder, enligt Birgitta Nyström.

– Ja, det finns ett utrymme att vidta stridsåtgärder med sådana syften. Det är nog svårt att utforma en regel som inte slår mot hela det här fältet.

De tre arbetsrättsexperterna nämner flera internationella konventioner som helt eller delvis hindrar en förändring i lagen.

Europakonventionens regler om föreningsrätt och stridsåtgärder är ett hinder. EU-stadgans artikel om grundläggande friheter har en skrivning om strejkrätten. FN-organet ILO:s konventioner är ytterligare en inskränkning av den svenska handlingsfriheten.

– ILO skulle inte godta en begränsning av stridsrätten. Jag kan tänka mig att det inte heller skulle godkännas i Europakonventionens sociala kommitté, säger Örjan Edström, och hänvisar till de bådas tidigare kritik av Laval-lagstiftningen.

Martin Hansson varnar för att även små inskränkningar av stridsrätten kan skapa allvarliga problem på områden där facklig konkurrens finns.

– Det kan bli väldigt viktigt att teckna det första avtalet. Även om lagstiftarna vill skapa lugn och ro, är det möjligt att botemedlet leder till incitament för facken att bli lite mer aggressiva.

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna