Het debatt om flexiblare arbetsrätt

Regeringen har varit tydlig: Kommer parterna överens om hur arbetsrätten ska förändras är det deras förslag som blir lag. Nu pågår dragkampen. Mitt under regeringens utredning, i en paneldebatt med båda partsidorna, blev både skiljelinjen och samstämmigheten i vissa frågor tydlig.

Anställningsskyddet för tillsvidareanställda skiljer sig för mycket från skyddet för visstidsanställda, det kunde parterna utrycka enighet kring. Likväl som om behovet av en mer generell, gemensamt finansierad kompetensutvecklingsfond, för att klara omställningar på den allt mer flexibla arbetsmarknaden. Men hur mycket arbetsrätten bör liberaliseras, den frågan återstår.

Paneldebatten handlade dels om skillnaderna mellan mindre företag möjligheter och behov till skillnad från exempelvis kommunal sektor. Hur mycket som ska regleras i kollektivavtal eller i lag diskuterades också ur olika perspektiv.

Lars Calmfors, professor emeritus vid IIES, Stockholms universitet, påminde parterna om vikten av att komma överens, även om det skulle finnas en riksdagsmajoritet för liberalisering av arbetsrätten.

– Kompromisser har ett stort långsiktigt värde. Det är bra att begrunda det för arbetsgivarsidan, annars kan det på sikt slå tillbaka, sa han.

Seminariet inleddes med en presentation av Företagarnas nya rapport ”När arbetsrätt blir fel – företagens syn på Las”, av Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsjurist på Företagarna. Den visar företagares syn på bland annat turordningsregler, kompetensutveckling och uppsägning på grund av personliga skäl. Hon underströk att sex av tio medlemsföretag saknar kollektivavtal och behöver ha Las som fungerar även för dem.

Uppsägningar måste förenklas, kompetens måste få väga mer än anställningstid, och alla företag behöver få göra undantag från turordningen. Det är Företagarnas förslag, baserat på rapportens resultat. Lise-Lotte Argulander påpekade också att många företag väljer att säga upp personal på grund av ”arbetsbrist” idag, trots att det i själva verket finns andra skäl bakom.

– Det är krångligt och tidskrävande med personliga skäl, om det går att göra det lättare så väljer man det, sa Lise-Lotte Argulander.

Lars Calmfors, professor emeritus vid IIES, gick kort igenom vissa forskningsresultat på området – till exempel att strikt anställningsskydd inte har någon särskild effekt på sysselsättning och arbetslöshet. Turordningsreglerna kan dock göra det svårare för företag att behålla rätt kompetens och kan upplevas som betungande, förklarade han.

Lars Calmfors radade också upp fler argument för hur en flexiblare arbetsrätt skulle kunna bytas mot bättre kompetensutveckling. Han efterlyste en kompetensutvecklingsfond, något som parterna sedan också återkom till i paneldebatten.

Han påpekade också att han ser ”en genuin målkonflikt mellan enskilda arbetstagares intressen och företagarnas intressen” i den aktuella diskussionen.

Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, framhöll att den generella kompetensutvecklingen är viktig. Parterna måste hitta ett bättre system för ett livslångt lärande och återta frågan från politikerna, påpekade han och redogjorde för hur systemet skulle kunna utformas vad gäller nivå och finansiering:

– Våra tankar bygger på att arbetsgivarsidan betalar in, staten stödjer, och att det också finns generösa studiemedel. Våra medlemmar bidrar med att under en period få en lägre ersättning. Det goda med ett sådant system är att det kan stimulera rörlighet på arbetsmarknaden, sa Martin Wästfelt.

Han tyckte också att mytbildningar om Las måste bort från diskussionen. Som exempel nämnde han att det är lättare att säga upp anställda idag än vad både arbetsgivare och i vissa fall facken vill ge sken av.

– Det skapar en olycklig situation, där medlemmar tror att de sitter säkrare än vad de gör. Vi vill hitta en kompromiss för stabila regler på lång sikt, sa Martin Wästfelt.

Anders Weihe, förhandlingschef vid Teknikföretagen, höll med om att kompetensutveckling behövs för omställningen, och då även för dem som står utanför kollektivavtalen.

Det största problemen är inte turordningen i Las, framhöll han, utan svårigheten att säga upp på grund av personliga skäl. Det gör att företagen inte vågar anställa.
Anders Weihe var också tydlig med att det inte räcker med reglering via kollektivavtal.

– Parterna måste ställa krav på ny lagstiftning, sa han.

Kommunals vice ordförande, Lenita Granlund, poängterade också vikten av kompetensutveckling inom den kommunala sektorn. Många av de visstidsanställda som har klivit in genom dörren måste hållas kvar, sa hon. 

– Vi måste ta vara på visstidsanställda som är intresserade av att vara i sektorerna. Likadant med de som är sjuka och rehabiliterade. Rekryteringsbehoven är så stora att vi inte har råd att släppa ut dem genom den där dörren. Vi behöver hitta lösningar på många olika saker i det här, sa Lenita Granlund.

Lyssna till seminariet här på SNS:s hemsida.

Fotnot: Lars Calmfors är aktuell med boken ”Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid”.