Hon tror på företagshälsovården

FAS och ”Delegationen för kunskapsområdet företagshälsovård” satsar 2011 pengar på en professur, två forskningsprogram och forskarnätverk. Irene Jensens ansökan vann.
Grattis till professuren!
- Tack, det känns bra.
Hur kommer det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet att fungera i praktiken?
- Jag bedriver redan den här typen av forskning och har en forskargrupp på 27 personer. Vi är ett 15-tal som forskar särskilt om arbete, hälsa och livsstil. Allt är så nytt
Området företagshälsovård är stort. Vilka är de viktigaste frågorna, tycker du?
- Absolut viktigast är att ta fram evidensbaserade metoder åt företagshälsovården, det vill säga vetenskapligt kvalitetssäkrade metoder inom rehabilitering och arbetsmiljöarbete. Det handlar om att ta fram metoder som man vet fungerar.
Kurt Eriksson visade i sin utredning att företagshälsovård är ytterst lite beforskat. Varför är det så?
- Till stor del beror det på att det är privat verksamhet. Man har haft fullt upp att ta in debiterbar tid. Visserligen är det akademiker; läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor som jobbar i branschen men ändå har det inte funnits någon naturlig koppling till forskning och vetenskap.
Både staten och de fackliga organisationerna har höga förväntningar på vad företagshälsovården kan åstadkomma inom förebyggande arbetsmiljöarbete och rehabilitering. Är det rimliga förväntningar?
- Någon slags rim och reson finns det i förväntningarna utifrån att det redan nu går att använda evidensbaserade metoder. Ett exempel är ryggrehabilitering. Om företagshälsovården använder metoder som man vet fungerar kommer det att få effekt. Företagshälsovården jobbar väldigt nära arbetsplatserna där den vuxna delen av befolkningen tillbringar en stor del av sin vakna tid. Potentialen finns absolut, säger professor Irene Jensen.