Kön inte merit nästa vårtermin

2010-03-19 14:15 Johan Fock  

På torsdagen klubbades förordningen som gör att positiv särbehandling vid antagning till högskolor inte får användas.

Från och med antagningarna till vårterminen 2011 får kön inte användas som urvalskriterium då två sökande till en utbildningsplats i övrigt har lika meriter. Den tidigare formuleringen i Högskoleförordningens sjunde kapitel har strukits.

Svea Hovrätt skrev i sin remiss att förordningen går längre än vad den uppmärksammade domen i SLU-målet gick. Där förlorade staten mot de kvinnor som uteslöts på grund av ett system med viktad lottning vid antagningen. Det var en kvotering och inte tillåtet enligt likabehandlingslagen och heller inte enligt högskoleförordningens gamla lydelse.

Ändringen följer alltså inte av domen. Men domen skapade uppmärksamhet kring problemet att det finns långt mer kvinnliga än manliga sökande till prestigeutbildningarna. För universiteten handlar det inte om att avgöra vem som får den sista platsen, utan om hur grindvakten ska göra med stora grupper av kvinnor och mindre grupper av män som alla har de högsta meriter som går att skrapa ihop. Könsprincipen kommer att systematiskt missgynna individer i den största gruppen.

Både remissinstanser för och emot ändringen är inne på de praktiska problemen. Intervjuer är mycket opraktiskt i större skala, lottning är impopulärt och högskoleprovet har alla inte gjort. Troligen blir det nästa jaktmark där det gäller att komma hem med hela bytet.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att möjligheten att tillämpa positiv särbehandling ska finnas kvar i högskoleförordningen och att högskolorna ska informeras om hur regeln ska användas utan att den leder till diskriminering. Att uppnå jämnare könsfördelning i utbildningen anser DO kräver större grepp, att lägga sitt krut på denna ändring skymmer målet.

Saco och TCO, som är för respektive emot ändringen, trycker på det strukturella problemet: Frågan om antagningen till högskolan är bara ett exempel på att könskillnaderna finns kvar och fortsätter att reproducera sig i den svenska skolan. Ytterligare remissinstanser för liknande resonemang.

Det finns ett rättsligt krux i och med att högskoleförordningen ändras. EU-rätten, som kommer till uttryck i den svenska diskrimineringslagen, ger fortsatt rätt till ”åtgärder som är ett led i stävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män” vid antagning till högskolor. Paragrafen skulle kunna användas till att slå utbildningsminister Tobias Krantz i huvudet av en stridbar rektor som gärna ser särbehandling efter kön vid antagningen. Svea Hovrätt och Uppsala tingsrätt anser mot den bakgrunden att den aviserade översynen av diskrimineringslagen är angelägen.

Remissgranskning

45 remissinstanser av sammanlagt 58 tillstyrker förslaget.

För bibehållen skrivning: Karlstads universitet, Stockholms universitets studentkår, Diskrimineringsombudsmannen, Sveriges förenade studentkårer. (antal: 4)

Vill att frågan utreds mer: Luleå tekniska universitet, Akademikerförbundet, Lärarförbundet, TCO, Uppsala tingsrätt . (antal: 5)

Avstår från att yttra sig: Teaterhögskolan, LO, Sveriges Universitets- & Högskoleförbund, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. (antal: 4)

(Centrum för rättvisa räknade)

Likabehandlingslagen

Gällde i utbildningsväsendet från 2002 fram till 2009 då lagen ersattes av diskrimineringslagen. Lagen låg till grund för domen i SLU-fallet.

Johan Fock

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna