Kvinnors löner blir kvar på lägstanivå

<p>Hotell- och restaurangbranschen skiljer sig förstås mycket från stål- och metallbranschen. Den förra kännetecknas till exempel av att arbetarna hoppar ut och in, den senare av att de stannar kvar i jobbet.</p> <p>- Hur kvinnor och män startar sin lönekarriär inom en bransch är viktigt. Om killarna ligger lite högre än tjejerna ökar gapet sedan, säger Åsa Löfström, kvinnolöneforskare vid Umeå universitet.</p> <p>- För att kvinnorna ska ha en chans att få samma löner som männen måste de ha samma ingångslöner, säger hon.</p> <p>Här jämför vi lägstalönerna mellan två branscher. Det verkar som att metallarna, om de över huvud taget börjar med lägstalönen som ingångslön, snabbt avancerar till bättre löner. Och att hotell- och restaurangpersonalen blir kvar på sina minimilöner länge. Men den slutsatsen avfärdar Per Skedinger, som bland annat forskar om minimilönernas effekter vid Institutet för näringslivsforskning.</p> <p>- Så kan man absolut inte resonera. Frågan om hur många som ligger på minimilönen är skild från frågan om hur många som avancerar. Det är två separata saker, säger han. </p> <p>Det är hög personalomsättning inom hotell- och restaurangbranschen och många är visstidsanställda och deltidsanställda.</p> <p>- Man måste följa individen flera år för att ta reda på i vilken utsträckning hon kan avancera eller inte, säger Per Skedinger.</p> <p>I många kollektivavtal ökar dessutom lägstalönerna med ålder och erfarenhet.</p> <p>- Det mesta av den internationella forskningen visar på att höjda minimilöner påverkar sysselsättningen negativt, säger Per Skedinger. </p> <p>Men det finns stora skillnader mellan länder, i exempelvis Storbritannien har man bara kunnat påvisa små effekter på sysselsättningen. I Sverige, där minimilönerna är avtalsreglerade och relativt höga, pekar forskningen på att höjda minimilöner bidrar till minskad sysselsättning. </p> <p>De studier Per Skedinger gjort i Sverige ger lite stöd till Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren: lägstalönerna måste sänkas för att ungdomar ska få jobb.</p> <p>LO har under de senaste avtalsrörelserna gjort särskilda satsningar för att minska löneklyftan mellan kvinnligt dominerade och manligt dominerade avtalsområden. Under avtalsrörelsen 2007 satsade de flesta LO-förbunden på en jämställdhetspott. Varje avtalsområde krävde en extra pott baserad på andelen kvinnor som tjänade mindre än 20 000 kronor i månaden. I den senaste avtalsrörelsen fortsatte facken på den inslagna vägen. Men nu skulle alla avtalsområden där snittlönen var under 21 300 kronor få extrapengar. Det var ett annat sätt att gynna de kvinnligt dominerade avtalsområdena.</p> <p>IF Metall motsatte sig den första metoden, men ställde upp på den andra. IF Metalls låglönegrupp är tvätterierna, där 60 procent är kvinnor. </p> <p>Enligt Veli-Pekka Säikkälä skiljer det inom stålindustrin bara två procent mellan mäns och kvinnors löner. På teknikavtalets område är det runt sex procent. LO:s satsning på att minska löneskillnaderna mellan könen har haft en viss effekt. Arbetarnas löner i kvinnodominerade branscher ökade med 13-14 procent. I de mansdominerade branscherna ökade lönerna med 10-11 procent, enligt LO:s lönerapport 2010. </p> <p>LO-förbunden har ännu inte bestämt om det blir en fortsatt satsning på jämställda löner i nästa avtalsrörelse.</p>