Långtidsutredare: Sänk lönen för äldre

Forskningsrapporten om lönebildningen, som professor Nils Gottfries, Uppsala universitet, presenterade på regeringens presskonferens i dag, ingår i Långtidsutredningen.

– Löneökningstakten har legat lite under inflationstalet. Charmant! Men det finns ett problem, sade Nils Gottfries .

Problemet, enligt honom, är att sysselsättningen inte har återhämtat sig till samma höga nivå som den hade före 90-talskrisen. På 80-talet var löneökningstakten 8 procent per år ungefär. Sedan 90-talet ligger den på 4 procent om året, produktionsökningstakten ligger på 2,4 procent och inflationen är runt 2 procent.

4 procent är för högt med hänsyn till sysselsättningen, menade han. Det räcker inte med att jämföra konkurrenskraften med omvärlden.

– Vi måste också väga in att vi har en svag sysselsättning.

Under åren 1970-1990 var det bara fem procent av männen i åldern 35-44 som inte var sysselsatta. Under 90-talskrisen tredubblades den siffran, men under förra högkonjunkturen var fortfarande 10 procent icke sysselsatta.

– Vi skulle behövt en lägre löneökningstakt. Inflationsmål, koordinering kring industriavtalet, och så vidare har fungerat bra men inte tillräckligt bra för att få tillbaka sysselsättningen efter 90-talskrisen till hur det var innan.

– Om vi vill få fart på sysselsättningen krävs en period på 3-procentiga löneökningar. Det skulle göra susen. Det skulle också vara bra med större flexibilitet på individnivå.

Ekonomiprofessorn föreslog avtal som anger minsta löneökningstakt, det skulle ge mer utrymme för individuella skillnader. Särskilt på lägre utbildningsnivåer härskar en lönestelhet, menade han. Alltså att den som har bara grundutbildning har lika hög nivå som den som har gymnasiekompetens och yrkesutbildning.

Han föreslog också större flexibilitet som att de som är nya på jobbet borde ha lägre lön. Och att äldre arbetskraft borde få sänkt lön.

När professor gottfries sedan skulle beskriva ett system där lönen sjunker med åldern, menade han att lönesänkningen skulle vara kopplad till andra arbetsuppgifter.

– Om folk ska jobba till 67-69 år så tror jag inte de är lika produktiva som när de var 45.Vill vi behålla sysselsättningen i högre åldrar så får vi tänka i de här banorna.