Arbetsrätt

LO vill återinföra permitteringslön

Enligt LO hade permitteringar varit rätt sätt att möta finanskrisen i Sverige. Nu kom krisen att leda till massuppsägningar.

Publicerad

Permittering innebär att anställda inte behöver sägas upp vid arbetsbrist. Om arbetsbristen bedöms som tillfällig kan de istället få lön från en fond där staten, facket och arbetsgivarna gemensamt bidrar.

I ett inlägg på DN Debatt listar LO:s avtalssekreterare Per Bardh och Göran Larsson, LO:s arbetslivsenhet, fördelarna med systemet.

Företagen kan möta en kris utan massuppsägningar. De anställda får en bättre ersättning än vid a-kassa, de kan arbeta deltid vid behov och de kan delta i utbildning.

Behovet av bemanningsföretag minskar och tryggheten i anställningarna ökar. Svenska företag får också ett mer jämbördigt förhållande till utländska konkurrenter som har permitteringssystem. När konjunkturen vänder har de företag en fördel vilka snabbt kan återbesätta jobben med utbildat folk.

Det är rimligt, menar förslagsställarna, att kostnaderna för systemet bärs av alla - av staten och av företag oavsett bransch. En hög arbetslöshet i en bransch får följdverkningar i hela ekonomin och belastar statskassan som står för en stor del av a-kasseutbetalningarna.

LO förespråkar samma modell för permitteringar som användes i Sverige fram till 90-talet. Ett löneutrymme avsattes till en stiftelse med deltagande från näringsliv, fack och staten. Principen var att självkostnaden för företagen sattes så pass högt att systemet inte skulle missbrukas.  Det skulle bara komma till användning vid kriser som kunde ses som tillfälliga.

Enligt de beräkningar LO gjort skulle statens permitteringskostnad per anställd stanna vid 10 000 kronor per månad. Det är hälften av den kostnad som statskassan har för en arbetslös.

Då finanskrisen slog som hårdast mot IF Metalls medlemmar gjordes misslyckade försök att få med staten då IF Metall gjorde upp om ett krisavtal.

Christer Ågren på Svenskt Näringsliv anser att man ska ha ett större perspektiv.

– För att börja ovanifrån: Det handlar om att säkra flexibiliteten – i första hand med vettiga regler i kollektivavtalen, till exempel konjunkturanpassad arbetstid. Bemanningsföretagen har också en roll. Företagen får inte stå med mer arbetskraft än vad som behövs då konjunkturen vänder.

Annars finns det olika uppfattningar bland medlemsföretagen. En del för, en del emot.

– Jag säger varken bu eller bä. Men om man har ett system är det är viktigt att det inte innebär en statlig avgift på alla företag. Det finns många företag som inte alls har de här problemen.