Nobbade juristen: – Jag hade kunnat förklara tekniken

När domen föll i Arbetsdomstolen i februari 2010 blev Marie-Louise Lindén inte särskilt förvånad.

– Jag hade en farhåga, men ville ändå pröva.

Rättsprocessen tog fyra år och ­Marie-Louise Lindén hade velat vara mer delaktig.

– Jag hade kunnat förklara mer om hur tekniken kan hjälpa till.

AD är högsta instans, men ärendet drevs ändå vidare av bland annat Unga med synnedsättning och Synskadades riksförbund, dock utan Marie-Louise Lindéns inblandning. Utgångspunkten var en FN-konvention om funktionshindrades rättigheter som Sverige ratificerat. Det var det första klagomålet från Sverige som gällde arbetslivet. Beslutet i FN-kommittén blev detsamma som i AD. Men till skillnad från i AD var kommitténs beslut inte enhälligt.

– Det kunde ju ha blivit något bra av det, konstaterar Marie-Louise Lindén.

I dag arbetar hon som administratör inom Polisen. Arbetsuppgifterna motsvarar inte hennes utbildningsbakgrund. Hon konstaterar att en juristexamen som inte används på ett antal år inte är värd så mycket.

– Jag är längst ned i hierarkin. Det var länge sedan jag tog min examen nu.

Hon säger att inte mycket har hänt för personer med synnedsättning i arbetslivet under de tio år som gått sedan hon sökte jobbet på Försäkringskassan.

– Det är fortfarande lika jobbigt att söka och få ett arbete. Många rekryteringsverktyg och interna system fungerar inte om du inte ser. Jag jobbade på Arbetsförmedlingen i ett år, men valde att säga upp mig just på grund av otillgänglig it.

När Marie-Louise Lindén ville ha hjälp av sitt fackförbund fick hon till svar att de inte kunde lagen tillräckligt väl. Hon anser att det behövs mer kunskap även hos rekryteringsföretag och bemanningsföretag.

– Det viktigaste är utbildning. Jag tror att många är rådvilla.

Hon tycker att det är bra att arbetsgivarnas aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering nu också omfattar funktionsnedsättning. Hennes erfarenhet är att många arbetsgivare inte har någon plan eller vet vilka anpassningar som behövs för att få ett it-system att fungera även för en medarbetare med synnedsättning, trots att det finns rekommenderade it-standarder.