Ny diskrimineringslag ställer större krav på arbetsgivare

Det ställs större krav på fler arbetsgivare i och med att den nya diskrimineringslagen träder i kraft.

– Förut behövde arbetsgivare vidta åtgärder i vissa syften. Nu ställs det krav på aktivitet även om arbetsgivaren tror att det inte finns några problem, berättade Björn Andersson, jurist och utredare på Diskrimineringsombudsmannen, DO, vid ett seminarium.

Arbetsgivarna ska undersöka hur det står till med likabehandlingen, analysera, genomföra förebyggande och främjande åtgärder samt följa upp och utvärdera. Erfarenheterna används sedan för att undersöka läget på nytt. Exakt hur arbetet görs får arbetsgivaren bestämma tillsammans med arbetstagaren.

– Man har sneglat på hur det fungerar med lönekartläggningarna. Det är samma tankar som ligger bakom det systematiska arbetsmiljöarbetet, sa Björn Andersson.

Arbetsgivarna ska också främja en jämn könsfördelning, ta fram rutiner för att förhindra trakasserier och göra lönekartläggningar varje år.

Med på seminariet, anordnat av Offentliganställdas Förhandlingsråd, OFR, var Ulrika Hagström, utredare på Tjänstemännens centralorganisation, TCO. Hon såg flera fördelar med förändringarna i lagen.

– Vi är särskilt nöjda med årliga lönekartläggningar. Det blev ett tapp tidigare.

Krav på samverkan med facket och att arbetsgivarna ska motverka även diskriminering på grund av exempelvis sexuell läggning och könstillhörighet, gillas också av TCO. Däremot hade förbundet önskat att arbetsmarknadens parter getts möjlighet att göra avsteg från lagen genom kollektivavtal.

Hos DO räknar man med att tre gånger så många arbetsgivare som i dag behöver dokumentera arbetet med lönekartläggningarna. Lina Cronebäck, arbetsrättsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, säger att det inte blir någon större skillnad för de landstingskommunala arbetsgivarna, eftersom de har haft regler för lönekartläggningar sedan 2001.

– Det ger förvisso en ökad administrativ börda, men rutinerna är upparbetade.