Arbetsrätt

Stoppad av stämpeln

Civilekonomen upplevde att ledningen ändrade attityd gentemot honom efter att det blivit känt att han hade fått diagnosen Aspergers syndrom i sin ungdom. Det är inte personerna på bilden som nämns i artikeln. Foto: Colourbox

Den unge civilekonomen blev belönad för sina goda insatser med en kraftig löneförhöjning. Men allt förändrades när bolagets vd fick veta att han hade en psykiatrisk diagnos: Aspergers syndrom. Nu har den påstådda diskrimineringen prövats i domstol. – Vd:n blev upprörd när han fick veta diagnosen, så tolkar jag det, säger civilekonomen.

Publicerad

 Civilekonomen fick diagnosen Aspergers syndrom redan som tonåring, men fick då inte veta så mycket om vad den innebar.

– När jag började arbeta kände jag inga besvär och hade inget behov av att prata om dia­gnosen, berättar civilekonomen för Lag & Avtal.

Sedan examen 2004 har han arbetat i olika privata företag utan problem. Även hos hans senaste arbetsgivare, Opto Sweden AB, fungerade anställningen. Men en fredag i februari 2010 skulle det städas i ett förråd. Två anställda, där­ibland personalchefen, ville få med sig resten av arbetskamraterna. Civilekonomen avstod. Inte för att slippa vara social, han kände sig tvungen att ta itu med det löpande arbetet innan han kunde göra helg.

– Jag kände mig så pressad den eftermiddagen. Jag var ensam på företagets ekonomiavdelning, jag skötte allt. Då kom personalchefen in till mig och skrek att här sitter du och tror att du är bättre än alla andra.

På måndagen kom hon tillbaka och sa att hon hade pratat med sina väninnor i helgen. De trodde att civil­ekonomen nog hade en diagnos. Hon frågade om han hade asperger, vilket han förskräckt nickat ja till.

– Jag mådde så dåligt hela helgen, på måndagen också, och tyckte allting kändes jättehemskt. Alltså det här är jättejobbigt att prata om, säger han.

Det hörs på hans röst att det här är svårt och orden kommer långsamt. Civilekonomen berättar att såväl vd:n som ledningen såg diagnosen som något dåligt. Han fick inte fortsätta att gå det utvecklingsprogram han hade påbörjat, anställningsvillkor och förmåner försämrades. När han sedan sades upp på grund av arbetsbrist fick han ett dåligt tjänstgöringsintyg.

I samband med konflikten tog civilekonomen kontakt med sin husläkare och fick tala med en psykolog, som efter flera samtal kom fram till att dia­gnosen var felaktig. Civilekonomens svårigheter är av ett annat slag.

– När jag blir känslomässigt berörd känner jag ett tryck över bröstet och det knyter sig i halsen. Det kan bero på att jag blev mobbad i låg- och mellanstadiet, säger han.

Civilekonomernas riksförbund, med förbundsjuristen Karin Lundin som ombud, stämde hans arbetsgivare för diskriminering på grund av funktionshinder i april förra året. I mitten av april hölls huvudförhandlingen i Attunda tingsrätt.

Hur var det på rättegången?

– Känslomässigt var det en berg-och-dalbana, men jag höll mig lugn. Arbetsgivaren visade upp sin rätta sida. Vd:n vägrade svara på varför han  hade ändrat sitt beteende mot mig efter att han fått mejlet om dia­gnosen.

Vad gör du nu?

– Söker jobb.

En procent av befolkningen

Anna Calissendorff, förbundssekreterare på Autism & Aspergerförbundet tycker att arbetsgivare ska utgå från situationen.

– I samtalet med medarbetaren ska arbetsgivaren inte tala om diagnosen, säger hon.

Anna Calissendorff har blivit uppringd av arbetsgivare som undrat vad de ska göra med medarbetare som visar upp beteenden inom autismspektrat. Hennes råd till arbetsgivarna är tydligt: Ta inte upp diagnosen utan arbetsplatssituationen.

Autism & Aspergerförbundet räknar med att en procent av Sveriges befolkning, eller 95 000, befinner sig inom autismspektrat.

– En del vuxna ser diagnosen som en förklaring till sina svårigheter. De väljer själva om de ska berätta om den på jobbet eller inte. Vi ger inget generellt råd. Det beror ju också på hur öppen arbetsgivaren är, säger Anna Calissendorff.