TCO: Folket vill ha integritetslag

TCO publicerar en uppföljning till de remissvar och den debatt som rådde kring förslaget till en lag om integritetsskydd i arbetslivet tidigare i höstas. TCO, som var överlag positiv till utredningens förslag, bygger under sina synpunkter med en opinionsundersökning utförd av Novus Opinion.

Enligt undersökningen  anser 74 procent av det svenska folket att arbetsgivare inte ska ha rätt att övervaka mejl- och datatrafik utan att lämna besked om att så sker. Undersökningen visar också att 55 procent säger nej till begäran från arbetsgivare om att få se utdrag ur Försäkringskassans register. 66 procent anser att en arbetsgivare inte ska ha rätt att frågan om en arbetssökande är gravid, 71 procent säger nej till frågor om planer på att skaffa barn.

Folket är för integritetsutredningens förslag, summerar TCO då utredningen föreslår att tricket med att be den arbetssökande att lämna utdrag ur register är ett sätt att runda sekretesslagstiftningen. Sak samma gäller utdrag ur belastningsregistret, vilket blivit allt vanligare.

TCO upprepar sin synpunkt om att principer för när drogtester ska kunna genomföras i arbetslivet bör fastställas i kollektivavtal. Detta förslag betraktade några juridiska remissinstanser som grundlagsbrott, men TCO anser att utredningens tre principer är en bra utgångspunkt för avtalen. De tre principerna är att säkerheten sätts på spel om inte en anställd kan drogtestas, att testet är ett led i en rehabilitering eller är ”avgörande för verksamheten på grund av dess speciella karaktär”. TCO och integritetsutredarna får stöd från folket när det gäller drogtester. På en fråga utifrån den första principen blir svaret 91 procent ja. Den andra principen omfattas av 84 procent. Den tredje, som konkretiserats till ekonomisk nytta får stöd från 42 procent. Frågan om att bestämma principer för drogtester genom kollektivavtal ställs inte.

När det gäller allmänt om övervakningen på arbetsplatserna anser 59 procent att den ökad eller ökat mycket. TCO konstaterar att det är svårt att dra en gräns mellan vad som är rimlig och orimlig kontroll och botemedlet är kollektivavtal där Datainspektionen får i uppgift att kontrollera att dessa inte står i strid med personuppgiftslagen.

Tidigare fann SKL konstruktionen med Datainspektionens inhopp i kollektivavtalsförhandlingar mycket tveksam. Svenskt Näringsliv var än mer skeptiskt till förhandlingar med argumentet att vanlig ledning av verksamhet skulle kunna bli förhandlingsbar med argumentet att denna är en form av kontrollåtgärd.