”Utbudet är mindre bland männen”

I hallen hänger två ljusa kappor, och på golvet står ett par högklackade skor. Här – i vackra, ljusa lokaler på Munkbron i Gamla stan – jobbar flera kvinnliga jurister med arbetsrätt som specialitet. De biträder både svenska och internationella bolag, samt vd:ar och högre tjänstemän. Grundaren, advokat Pia Attoff, har arbetat med arbetsrätt i cirka femton år, och driver sedan ett decennium egen advokatbyrå.

– Det går inte att säga att det bara är kvinnor som jobbar med arbetsrätt. Men kvinnodominansen är definitivt en trend. Och i framtiden kommer den trenden att bli ännu tydligare. Tjejerna dominerar på juristutbildningen, och med tiden kommer det att få konsekvenser även inom rättsområdet arbetsrätt, liksom för alla andra grenar inom juristyrket.

– Kanske är kvinnodominansen särskilt påtaglig inom arbetsrätten som ju handlar om människor och personal. Man kan fundera över om de ”mjuka frågorna” tilltalar kvinnor i större utsträckning, säger Pia Attoff.

Männen dras inte till arbetsrätt i samma utsträckning, tror hon.

– Om man är kille och advokat så kanske man söker sig till brottmål eller affärsjuridik. För att det är flashigt och för att det kanske anses ha högre status.

Kvinnodominansen bland jurister är något som det talas om inom advokatbranschen.

– Absolut. Jag pratar med kolleger om problemet att hitta killar. Vi konstaterar att vi generellt har problem att hitta bra arbetsrättare, och specifikt bra manliga arbetsrättare.

Nyligen lyckades dock Pia Attoff rekrytera en man, Gunnar Adler, som biträdande jurist/senior councel. Det är hon glad över.

– Jag tycker att det har varit svårt att rekrytera män. Jag har aktivt letat efter män, ändå har jag gått bet. Jag tror nämligen inte på enkönade arbetsplatser. Jag tror att det är bra för mina klienter och för vår arbetsmiljö att vi har både kvinnor och män anställda. Jag tror på en byrå där de anställda är olika – inte lika. Om det handlar om kön, kunskap, bakgrund, eller åsikter spelar ingen roll. En arbetsplats blir kunskapsmässigt större om den inte är för homogen.

– Ingen klient skulle fråga rätt ut efter en kille, då det självfallet är kompetensen som är avgörande. Men jag som driver en byrå, och som vänder mig till olika slags klienter, vill kunna erbjuda olika typer av jurister. Därmed känns det naturligt med en tvåkönad arbetsplats.

Gunnar Adler säger att det är en tillfällighet att det blev just arbetsrätt för hans del.

– Jag håller inte med om att arbetsrätt är ett ”mjukt” ämne. Processandet i AD är allt annat än mjukt. Däremot har en arbetsrättsjurist en direkt inverkan i människors liv. Det arbetsrättsliga avtal som människor fattar med sin arbetsgivare är ett av livets viktigaste avtal. Det är möjligt att kvinnor i större utsträckning attraheras av att jobba så nära människor, och att direkt kunna påverka deras liv.

Gunnar Adler har själv undervisat på juristprogrammet, och han kan konstatera att där är en övervikt av kvinnor.

– Samma sak när man går på Arbetsrättsliga föreningens möten – det är fler kvinnor än män. Det är alltså kvinnlig övervikt på juristprogrammen, men nästa fråga är – varför landar så många i arbetsrätt? Jag tror att det har med den där direktpåverkan av människors liv att göra.

– Flickorna tycks dessutom pressa sig själv hårdare i både grundskolan och på gymnasiet. De verkar helt enkelt vara mer ambitiösa än killar. Förr sa man ju att killarna mognar senare. Kanske ligger det något i det? Flickorna tar utbildningen allvarligare på ett tidigare stadium, och får därmed ett försprång. Det är flickorna som kommer in på attraktiva utbildningar som juristprogrammet.

– Jag tycker att man vid rekryteringar ska lägga kön, etnicitet, sexuell läggning och liknande åt sidan och bara se till människors kompetens. Då får man en bra mix av människor, vilket gynnar både arbetsplats och klienter.

Pia Attoff har tyckt att det på vissa sätt har varit ”enklare” att rekrytera kvinnor.

– Utbudet är mindre bland männen. Dessutom är kvinnorna väldigt duktiga. Om jag nu ska generalisera så kan jag säga att tjejerna är väldigt duktiga och noggranna. Och på en specialistbyrå vill vi ha väldigt duktiga och kompetenta jurister.

Det räcker inte med juridik för att bli en bra arbetsrättare, konstaterar Pia Attoff. En hög kommunikationsförmåga och en hög social förmåga är också viktigt. Dessutom ställs det i förhandlingar krav på psykologisk insikt med en förmåga att avläsa olika situationer.

– Det handlar mycket om psykologi. Jag vet inte om kvinnor är mer orienterade mot psykologi. Lite generaliserande kan man säga att kvinnor har en större vana att prata med varandra. Det kan man dra nytta av i arbetslivet.

Däremot kan kanske manliga advokater vara mer karriärinriktade, anser Pia Attoff.

– Det är fortfarande killarna som gör karriär på hög nivå då fler del­ägare är män. Kanske för att de är mer tillgängliga och för att de till viss del är mer affärsmässiga. Kvinnor har ibland andra prioriteringar i livet.

Kommer inte det att ändras i framtiden?

– Nej, jag tror männen kommer att vara mer karriärinriktade också i framtiden.

– Som advokatbyråerna är uppbyggda i dag är klienternas krav på tillgänglighet väldigt höga. Dessutom har samfundet höga krav. Vi kan inte ta semester i flera veckor, eller låta bli att kolla mejlen. Då riskerar vi en reprimand. Samfundet reagerar direkt om klienten eller domstolen anser att vi inte har skött oss. Det innebär att vi hela tiden måste vara tillgängliga. Och min erfarenhet är att män har mindre problem med tillgängligheten jämfört med kvinnorna.

Pia Attoff anser att juridik med arbetsrättslig inriktning verkligen är ett yrke för kvinnor.

– Det här är ett av de bästa yrkena för kvinnor. För att du får bestämma över din tid själv, yrket är intressant och friheten stor.

Pia Attoff tror att problemen med sned könsbalans inom juridiken börjar redan på gymnasiet. Pojkar har generellt sämre betyg från gymnasiet, och det är svårt att komma in på juristprogrammet. Tjejerna dominerar alltså på juristprogrammet, och det märks senare i arbetslivet.

– Problemet ligger inte på universitetsnivå. Vad ska universiteten göra? Nej, det här är ett problem redan i grundskolan. Killarna tycks inte klara sig lika bra som tjejerna. Pojkarna är tidigt i åldrarna kanske inte lika intresserade av att plugga. Kanske är skolan inte anpassad för dem? Som det är nu stöps alla i samma form. Jag tycker att vi ska ha en mer individualistisk skola. Det gynnar de med läsproblem, de som har koncentrationsproblem, killar som hellre tittar på fotboll och tjejer som är duktiga, men som stressar ihjäl sig. Alla kan inte stöpas i samma form.

Juridiken har ju historiskt dominerats av män. Är det inte killarnas tur att stå tillbaka?

– Nej, så ser inte jag det. Ingen är betjänt av enkönade arbetsplatser eftersom en jämn könsfördelning gynnar god arbetsmiljö och klienterna. Jag är dock emot kvotering. Jag tycker att den som är bäst lämpad ska göra jobbet – oavsett om det är en kille eller tjej.