Yttrandefriheten stark – även för nazistisk lärare

Elevassistenten och läraren jobbade på en grundskola i Eskilstuna när det uppmärksammades att de uttryckt rasistiska och nazistiska åsikter.

Elevassistenten ska bland annat ha kallat muslimer för ”kryp” i en Facebookgrupp 2015. Läraren beskrevs av tidningen Expo ha stark koppling till svensk nazism och ha fångats på bild vid NMR:s demonstrationer. Hon ska också ha sålt kläder med rasistiska och nazistiska motiv via Facebook.

När fallen uppmärksammades i bland annat Eskilstuna-Kuriren stängdes båda av från sina jobb under tiden kommunens hr-avdelning gjorde en utredning.

– Vi pratade med kvinnorna och personer på skolan, undersökte tidningarnas uppgifter och kontrollerade rättsläget, säger Karin Tannergren, hr-chef på Barn- och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna.

Utredningen visade att kvinnorna inte hade misskött sina jobb. Dessutom konstaterade man utifrån AD-domar och JO-beslut i liknande fall att det inte finns någon arbetsrättslig grund för avskedande.

– Yttrandefriheten är stark, speciellt inom det offentliga, säger Karin Tannergren.

Samtidigt menar hon att det är problematiskt när personer som jobbar med barn på en skola uttrycker sig rasistiskt eller stöttar en våldsbejakande organisation. Inte minst som skollagen säger att var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Hon får medhåll av David Lifmark, lektor i pedagogiskt arbete vid Göte­borgs universitet, och medlem i Lärar­nas yrkesetiska råd.

– Jag anser att lärare bör ha stor åsiktsfrihet, men frågan är hur bra det fungerar att ha åsikter privat som du förväntas ta strid mot i arbetet, säger David Lifmark.

Fallen i Eskilstuna visar att det inte alls fungerar bra.

– Både elever och föräldrar är upprörda. Då blir det svårt att göra sitt jobb, säger Karin Tannergren.

Resultatet blev att läraren valde att lämna sin anställning, som ändå var ett korttidskontrakt. Elevassistenten kommer att börja på en annan skola.

– Det skedde i samförstånd och dialog mellan oss, kvinnorna och deras fackförbund, säger Karin Tannergren.

Sophie Thörne, arbets­rättschef på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), vill inte uttala sig specifikt om fallen i Eskilstuna. Hon hänvisar till en dom i AD och ett beslut från JO som hon menar visar ganska väl hur den arbetsrättsliga ramen ser ut för arbetsgivare i offentlig sektor.

AD:s dom 2011/74 handlar om en polisinspektör som bloggade på ett sätt som arbetsgivaren ansåg vara respektlöst och omdömeslöst, gav en negativ bild av polisen, och skapade samarbetsproblem internt. Polisinspektören avskedades, men fick rätt i AD. I domen hänvisas bland annat till en tidigare dom i AD, 2003/51, där rättsläget förklaras så här:

”En myndighet kan i regel inte ingripa mot en anställd vid myndigheten för att den anställde genom att utnyttja sina grundlagsfästa fri- och rättigheter förorsakat störningar i verksamheten eller skadat myndighetens anseende och allmänhetens förtroende för myndigheten. Annat kan måhända gälla om det är fråga om en arbetstagare med en utpräglad förtroendeställning och direkt ansvar för myndighetens beslut eller i andra ytterlighetssituationer.”

Ett utrymme finns för att vidta åtgärder med anledning av allvarliga samarbetssvårigheter, även om dessa ytterst i viss mån kan ha sin grund i att en arbetstagare utnyttjat sina grundlagsfästa fri- och rättigheter.

I domen gällande den bloggande polisinspektören konstaterade AD att bloggandet inte haft någon direkt inverkan på mannens yrkesutövning. Bloggandet hade dessutom ha skett på fritiden och beskrev en påhittad karaktär, Farbror Blå, och fiktiva händelser. Att bloggen skulle ha orsakat samarbetsproblem kunde inte bevisas, och polisinspektören hade inte någon utpräglad förtroendeställning inom Polisen. Avskedandet ogiltigförklarades, och mannen tilldömdes skadestånd.

När det gäller JO hänvisar Sophie Thörne till ett beslut från 11 november 2018. Beslutet gäller en arbetssökande som nekats jobb på ett kommunalt hvb-hem för ensamkommande barn och ungdomar efter att ha uttalat sig negativt om islam i sociala medier. Kommunens humanistiska nämnd menade att mannen inte var lämplig på en arbetsplats med många muslimer, men kritiserades av JO, som sammanfattar sitt beslut så här:

”En nämnd har efter att ha erbjudit en anställd inom kommunen arbete på ett hvb-hem återtagit erbjudandet med hänvisning till uttalanden som den anställde gjort på sociala medier. Grundlagens skydd för yttrandefrihet innebär bland annat att det allmänna inte får vidta repressalier mot enskilda som använt sin yttrandefrihet. JO anser att nämndens åtgärd att återta erbjudandet om anställning stred mot repressalieförbudet. Nämnden får därför kritik för sitt agerande.”

– Offentliga arbetsgivare får inte lägga sig i vilka åsikter en anställd har, eller vidta åtgärder på grund av uttalanden som gjorts på fritiden.

Samtidigt ställs det krav på att myndigheternas verksamhet ska bedrivas utifrån gällande regelverk, till exempel skollagen, socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, och att de anställda ska iaktta saklighet och opartiskhet i tjänsten.

– Det betyder att det kan finnas ett litet utrymme för arbetsgivaren att agera när det gäller anställdas privata åsikter, säger Sophie Thörne, och pekar på JO:s ämbetsberättelse 2010/2011, sida 605, där det står:

”Man måste räkna med att exempel­vis en beslutsfattare, vars personliga åsikter tilldragit sig uppmärksamhet, i allmänhetens ögon kan framstå som mindre lämpad att handlägga vissa typer av ärenden och att detta någon gång kan ge en myndighet rätt att vidta åtgärder. Det handlar då om att förebygga förtroendeskador av ungefär samma slag som de som riskerar att uppkomma vid jävsförhållanden.”