Dags att starta kurser i medelklasskunskap

2017-08-24 00:00 Ann Charlott Altstadt  
Ann Charlott Altstadt, frilansskribent och författare till bland annat "Liten ordbok för underklassen". Foto: Jörgen Appelgren

KRÖNIKA. Vi har alla fördomar men jag tror också människor har en massa fördomar kring våra fördomar. Enligt exempelvis DO:s forskningssammanställning (2012) visar ett test att kraftigt överviktiga har hela 83 procentenheters lägre sannolikhet att bli anställda jämfört med normalviktiga.

För en muslimsk man i jämförelse med en kristen var skillnaden 30 procentenheter. Men är du över 45 så kan du i praktiken hälsa hem.

All diskriminering bör förstås bekämpas men de politiska opinionerna bör kanske inte vara vår enda källa till förståelsen av fenomenet. Personer med arabisktklingande efternamn kallas mer sällan till jobbintervju än de med svenskt dito. Men en forskare bakom studien menar att den etniska diskrimineringen på arbetsmarknaden antagligen inte är så omfattande. Istället för att bli kallad tre gånger av tio sökta jobb blev de med arabiskt efternamn kallade två gånger. Att det fanns få arbeten att söka spelade antagligen större roll än efternamn för chanserna att få arbete.

Jag antar att vid jobbintervjuer, som i vardagslivet, utväxlas mängder av sociala signaler som i många fall kan överbrygga eller slå sönder kategorier som hudfärg och etnicitet. Jag har exempelvis i flera sammanhang skrivit om OECD:s PIAAC-studie. En typ av Pisa-undersökning för vuxna som bland annat visade att inrikes- och utomeuropeiskt födda i Sverige får jobb i samma utsträckning i förhållande till utbildnings- och färdighetsnivå. Men när jag refererade regeringens Långtidsutredning och SCB/LO-rapporter om dessa positiva resultat så väckte det starka negativa reaktioner. Men är inte föreställningen om vita majoritetssvenskar som superrasister och Sverige som strukturellt rasistiskt just fördomar vi måste bekämpa om de inte stämmer.

Oavsett om någon kommer från Aleppo, Addis Abeba eller Arboga har hög utbildning och färdigheter så pratar, uppträder och klär de sig antagligen inom en liknande medelklassnorm, som igenkänns och ger jobb. Att utgå från motsatsen är väl fördomsfullt.

Vi har olika förmåga, på grund av arv och miljö, att kunna socialsignalera rätt. Språkbruk, uppträdande och stil sorterar folk dagligen i över- eller underläge, oavsett hudfärg eller efter­namn. Det är väl känt att personer från arbetarklassen, trots vithet, missgynnas inom vården. Jag antar att den typen av diskriminering sker oavbrutet i kontakten med lärare, chefer, myndighetspersoner med mera. Och jag undrar hur och i vilken omfattning personer med arbetarklassbakgrund oavsett hudfärg trots meriter missgynnas i mötet med rekryterare/arbetsgivare?

Klassamhället med dess ojämlika livschanser ser inte ut att upplösas i brådrasket och personer på olika maktnivåer har svårt att greppa komplexet kring sitt överläge. Så ibland fantiserar jag om att starta en praktisk-teoretisk utbildning om den akademiska-kulturella medelklassens koder och normer för alla från de lägre skikten oberoende av hudfärg, etnicitet, köns- och sexuell identitet, religion, funktionshinder och ålder. Det finns ju kurser, manualer och mängder av artiklar om hur du söker jobb så varför inte starta undervisning i Allmänt svenskt och internationellt medelklassbeteende. Jag kommer att vara den förste att sätta mig vid skolbänken igen.

Ann Charlott Altstadt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna