Så himla bra var det kanske inte. Eftersom även lördag var en arbetsdag landade arbetstiden totalt på 48 timmar per vecka. Jordbruket, detaljhandel, hotell och restaurang omfattades till exempel inte av den första lagen. Men det var ändå ett steg mot en reglerad arbetstid.
Under 1900-talet förbättrades arbetstidslagarna successivt för olika yrkeskategorier fram till 1973 då (nästan) alla fick 40-timmarsvecka. En femte semestervecka infördes 1978, men sedan har inte mycket hänt vad gäller lagstiftningen.
Då och då lyfts frågan om sextimmarsdag i olika sammanhang. Både privata och offentliga arbetsgivare har provat på att korta arbetstiden för att ge medarbetare större möjlighet till återhämtning. Och även om många vittnar att om att olika former av arbetstidsförkortning, träning på arbetstid och schemalagd tid för reflektion fungerar, så verkar det ha svårt att slå igenom på bred front.
Jag har väldigt svårt att förstå hur vi trots alla tekniska landvinningar som gör att vi kan uträtta så mycket mer på de timmar vi är på jobbet inte kan korta ned arbetstiden. Jag köper inte argumenten om hårdnande internationell konkurrens och krympande offentliga budgetar. Vad ska vi med utveckling till om vi inte får mer tid att leva?
Med detta sagt önskar jag alla Lag & Avtals läsare en lång, skön och arbetsfri semester!
.jpg)
Kommentarer
Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.
Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.