Åsikter

När är gamla brott sonade?

Ann Olrin, ansvarig utgivare. Foto: Sann Percivall

LEDARE. Jag jobbade på en liten redaktion med engagerade medarbetare som alla var obrottsligt lojala, både mot företaget, kollegerna och läsarna. Vi behövde anställa en ny reporter och valet stod mellan några journalister som vi redan hade arbetat med tidigare.

Publicerad

En av de sökande kändes klockren i mina ögon. Men så knackade det på min dörr. Det var en av de fast anställda reportrarna, hen harklade sig:

”Jag vet inte hur jag ska säga det här ... men när jag var nere och kollade grejer på tingsrätten så hittade jag ... det här”, sa kollegan och slängde fram en lunta papper innehållande en narkotikadom gällande huvudkandidaten.

Det var ganska obehaglig läsning, inte för att det handlade om något grovt narkotikabrott utan för att det framgick att hen levt ett tufft liv med en lång rad problem. I domen stod också att den dömde hade fått ordning på sitt liv med både drogfrihet, bostad och jobb redan innan huvudförhandlingen var över.

Det kändes som att jag fick mer information än vad jag hade velat ha. Personen var en skarp och duktig reporter och ingen­ting av det vi sett innan hade kunnat ge oss den här bilden. Men nu fanns den. På en stenhård arbetsmarknad kunde detta bli det som stoppade karriären för en ung begåvad människa.

Vi grubblade lite, men kom fram till att vi ändå ville ha hen. Vi slängde utskriften i dokumentförstöraren och välkomnade vår nya kollega, och det fanns aldrig skäl att någon mer gång prata om vad vi läst.

I det här numret av Lag & Avtal skriver vi om bakgrundskontroller vid rekryteringar. Modern teknik har gjort det så oändligt mycket lättare att hitta information. Men frågorna är fortfarande: Får vi - och vill vi - öka bakgrundskontrollerna?