Åsikter

Okunskap skapar ojämställda löner

Ann-Katrine Roth är expert inom jämställdhet, mångfald och inkludering. Hon undervisar vid juridiska institutionen, vid Stockholms universitet, och har tidigare jobbat inom finansvärlden och på Jämo. Foto: Anja Callius / One Eyed

KRÖNIKA. I media kunde vi helt nyligen ta del av nyheten att löneskillnaderna för första gången på många år ökar mellan nyutexaminerade kvinnor och män. Det framgår av en undersökning som SVT låtit Statistiska centralbyrån, SCB, göra inom de fyra största Saco-förbunden.

Publicerad

Exempelvis tjänar civilekonomer som är kvinnor i snitt nästan 7 000 kronor mindre i månaden än sina manliga kolleger. Hur kan det komma sig, Vi som är så jämställda? För att förstå det behöver vi nog både backa bandet och spola fram det.

1980 startade den lilla myndig­heten Jämo, med 12 anställda, som låg på Riddarholmen. Jag var en av dem som hade för­månen att få jobba på den här myndigheten, som i sitt regleringsbrev hade inskrivet att myndigheten inte bara skulle vara opinionsbildande och attitydpåverkande, utan också arbeta med att sprida information och kunskaper om lagen och juridiskt utreda och i vissa fall driva inte bara de fall som vi kände för, utan alla de ärenden och anmälningar som kom in till myndigheten. Jämo hade tillsynen över jämställdhetslagen som trädde i kraft år 1980 och innehöll ett förbud mot lönediskriminering.

Att motarbeta osakliga löneskillnader var en av många viktiga frågor. I detta nya uppdrag att informera om den nya lagen reste Jämo land och rike runt och besökte företag och organisationer och enskilda individer för att berätta om rättigheter, skyldigheter och möjligheter, hjälpa dem med lönekartläggningar och berätta om den nya myndigheten.

Facket hade vid den här tidpunkten inflytande i Sverige och kunde om de ville genom kollektivavtalen påverka inte bara jämställdheten, utan motverka osakliga löneskillnader.

År 1995 blev Sverige medlem i EU och i och med det började en förändringsprocess som få i Sverige hade förstått. Medlemskapet innebar för Sverige att vi tvingades implementera och förstärka våra lagar inom diskriminerings­om­rådet; likalöne-, likabehandlings- och arbetstids­direktivet är bara några exempel. EU-rätten och EU-domstolens domar förstärkte det svenska jämställdhetsarbetet, och särskilt inom lönediskrimineringsområdet.

Under flera årtionden därefter har företag arbetat med lönekartläggningar och utvecklat strategier för lika lön för att få bort osakliga löneskillnader.

Så åter till Saco-rapporten. Finns det några objektiva och försvarbara förklaringar till att en arbetsgivare vid anställning av nyutexaminerade sätter olika lön utifrån kön? Eller är det ur lagens mening att betrakta som lönediskriminering?

Kunskaper om gällande lagstiftning är en nödvändighet för upprätthållandet av rättsstaten och demokratin, och frågan är om de kunskaperna saknas i dag, när så många tror att vi är så jämställda på alla tänkbara sätt?

Kanske behöver vi en ny Jämo-insats för att återigen upplysa och sprida kunskap om vad lagen kräver och hur man som arbetsgivare ska följa den?