Åsikter
Vi måste ändra beteende i grunden
LEDARE. Vart tog kvinnorna vägen? Den frågan är fortfarande giltig trots årtionden av jämställdhetsarbete på arbetsplatserna. Visst, det pågår ett arbete för att förbättra läget. Och det är bra.
Värt att notera är att det krävs trettio procent kvinnor för att kvinnor inte ska ses som en minoritet i arbetsgruppen. Målet borde vara att bygga arbetsgrupper där könen är hyfsat jämnt fördelade och sedan fördela arbetsuppgifterna bland medarbetarna efter kompetens och oberoende av kön. För, helt seriöst, hur svårt kan det då vara att inte diskriminera? Ja, ofta är det tyvärr väldigt mycket svårare än vad det verkar på ett teoretiskt plan.
Vi människor är långt ifrån logiska och rationella maskiner. Vi styrs av instinkter, av känslor av rivalitet och konkurrens. Vi föredrar det välbekanta och har en inbyggd tveksamhet till det som inte är som det brukar vara.
I forntiden, på Hedenhös tid när vi var utlämnade till naturens makter, var det okända farligt. Kanske livsfarligt. Säkrast då att hålla sig till det välkända, trygga. Men när vi gör som vi alltid har gjort kommer vi att få samma resultat som vi alltid har fått. Och det vill vi väl inte?
Jag har suttit på många möten där män tar sig rätten att avbryta, ignorerar den kvinna som pratar och stjäl hennes idéer som sina egna. Jag vet till och med chefer som ytterst medvetet favoriserar enskilda män i teamet. Självklart kommer den kvinna som väljs bort att börja tvivla på sig själv och med tiden söka sig till en ny arbetsplats.
Att skapa verklig jämställdhet är ett tufft uppdrag på flera nivåer. Det kräver att vi utmanar oss själva och reviderar våra kulturella bilder av hur kompetens ser ut.
