Almegachefen: ”Vi måste rannsaka oss”

2016-07-14 00:00 Lennart Kriisa  

Patrik Eidfelt, förhandlingschef på Almega, börjar varva ner efter årets avtalsrörelse. De stora avtalen är i hamn men för vissa blev priset högt.– Vi kunde säkert ha varit bättre på att förklara vad vi vill, säger han.

Hela 10 000 ingenjörer var på väg ut i strejk och skärgårdskonflikten fick resenärerna att rasa. Almega hamnade i ett antal tuffa förhandlingar under årets avtalsrörelse.

Vad tycker du om årets avtalsrörelse?

– Vi är nöjda med att arbetsgivarsidan hållit ihop. Men synd att avtalen blev så korta, bara tolv månader. Allt vi kom fram till var i princip rena löneavtal.

Trodde du verkligen på treåriga avtal?

– Nej, vi hade väldigt olika uppfattningar om hur stora löneökningar Sverige tål.

Varför låter ni industrin bestämma nivån för era tjänstemän?

– Vi har väldigt många motparter och skulle inte kunna få fram ett avtal med samma tyngd. Industrin har få och stora motparter och kan få acceptans för nivån.

Så ni har inget inflytande över märket?

– Jodå, vi har en samverkansordning med Svenskt Näringsliv, den har blivit bättre och tydligare. Vi får ta del av förutsättningarna och framföra våra synpunkter.

Men i slutskedet får ni inte vara med.

– Nej, märket blev lite högre än vad jag hade förväntat mig. Jag trodde nog att det skulle landa under två procent.

Blev avtalsrörelsen lika stökig som du trodde?

– Att LO inte kunde hålla ihop gjorde oss oroliga, märket utsattes för ett extra hårt tryck.

Skulle ni klara er utan märket?

– Självklart, men märket har varit väldigt gynnsamt för svensk ekonomi. Visserligen har vi närmat oss brytpunkten för att hitta ett annat system.

När jag googlade ditt namn blev det mest träffar på skärgårdskonflikten.

– Ja, den är medialt stor i förhållande till sin storlek. Båtarna ligger stilla och folk blir avskurna från sina bostäder, då blir intresset stort bland allmänheten.

Varför vill ni ta bort tarifflönerna?

– Egentligen fick vi igenom individuella löner redan 2014, men vår motpart klarade inte att uppfylla den förändringen. Den interna kritiken blev för stor. I årets avtalsrörelse krävde motparten en återgång till tarifflönerna och så blev det.

Varför vek ni ner er?

– Det finns gräns för hur stor ekonomisk förlust företagen orkar med. En svår konflikt påverkar också relationen mellan arbetsgivaren och de anställda. De ska ju fortsätta samarbeta efter konflikten.

Så om tolv månader kan vi förvänta oss en ny konflikt?

Nej, vi ska inte landa i en ny konfliktsituation. Vi har en pedagogisk utmaning framför oss, och det är att förklara varför individuell lönesättning är vettigt.

Sjöbefälsföreningen menar att arbetsgivaren inte kan veta hur sjöbefälen sköter sina arbetsuppgifter, de träffar aldrig sina lönesättande chefer.

– Det är väl klart att arbetsgivaren har en bra uppfattning om hur verksamheten fungerar. Båtarna är inte ute på sjön i veckor. Motståndet handlar om två saker, en rädsla för förändringar och en vilja att försvara maktbalansen. Med en individuell lönesättning kan arbetsgivaren premiera dem som presterar och utvecklar verksamheten.

Ännu större bråk blev det om flexpensionerna. Vad har ni emot möjligheten att gå ner i tid på ålderns höst?

– Det har vi inte. Frågan är ju inte ett problem ute på företagen, det har vi undersökt. Om äldre önskar gå ner i tid, då löser man det. Med avsättningar till flexpensioner går en del av löneutrymmet till en lösning som inte efterfrågas av det stora flertalet. Vi vill kunna fördela så stor del av löneutrymmet som möjligt.

Inom LO-området är det viktigt att kunna gå ner i tid, många håller inte fram till pensionen. Deras kroppar är utslitna.

– Exakt, att en tjänsteman behöver gå ner i tid mot slutet av anställningen är extremt ovanligt. Vi vill snarare behålla dem högre upp i åldern. Inom tjänstesektorn är det medarbetaren som är tjänsten som arbetsgivaren säljer, inte olika varor. Om vi ger en omedelbar rätt för varje tjänsteman att gå ner i tid, då påverkas organisationen.

Hur blir det med turordningsreglerna, att ersätta anställningstid med kompetens, är den frågan glömd?

– Inte alls. Vi hade med det i våra yrkanden i avtalsrörelsen. Missnöjet är stort ute bland företagen, en förändring behövs av omställningsavtalet.

Ska politikerna börja peta i Las?

– Nej, det här är en fråga för parterna. Men jag kan förstå att politikerna börjar bli otåliga eftersom vi inte kommer någonstans.

Känner ni någon självkritik efter avtalsrörelsen?

– Vi fick ett omfattande varsel i frågan om flexpensionerna. Här måste vi rannsaka oss själva för att lösa upp liknande situationer i framtiden. Jag blir förvånad om vi kommer fram till att vi är nöjda med allt vi gjorde under avtalsrörelsen.

Började på Almega 2012

Ålder: 53.

Bor: Stocksund.

Familj: Hustru och tre barn.

Utanför jobbet: Spelar golf eller jobbar på något projekt på villan/tomten.

Bakgrund: Jurist, förhandlingschef på Sveriges Hamnar och Veolia Transport. Började på Almega 2012.

Patrik Eidfelt väljer tre

☑ Bil

☐ Cykel

☐ Nättidning

☑ Papperstidning

☑ Skärgården

☐ Rivieran

Lennart Kriisa

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Arbetsrätt