Kommuner oroliga för följderna av nya avtalet

2017-09-21 00:00 Lena Gunnars  

Brandförsvar. Över sexhundra deltidsbrandmän sa upp sig i protest mot det nya avtalet för räddningstjänstpersonal i beredskap. Nu har de flesta återvänt efter lokala överenskommelser. Men flera kommuner känner oro över konsekvenserna av Rib 17.

Håkan Olofsson, distriktsombudsman för Brandmännens riks­förbund, BRF, i Jämtland, Västernorrland och Härjedalen, delar sin arbetstid mellan ett sågverk och jobbet som deltidsbrandman på Gällö brand­station, utanför Östersund. Han var en av dem som sa upp sig i protest mot det nya avtalet för räddningstjänst­personal i beredskap, som bland annat inneburit slopad ob-ersättning och bil­ersättning, ökad arbetsskyldighet och lönesänkningar för vissa individer.

Nu är Håkan Olofsson tillbaka som deltidsbrandman på brandstationen igen, efter att en lokal överenskommelse gjorts mellan parterna. Sådana har slutits på flera håll i landet, trots att Rib-avtalet ska vara normerande.

– Det finns vissa möjligheter till lokala överenskommelser. Många kommuner har förnyat de lokala överenskommelser som tidigare funnits eller tagit ensidiga arbetsgivarbeslut, säger Niclas Lindahl, förhandlingschef på SKL.

Men minst nio kommuner och räddningstjänster har skrivit till SKL och uttryckt oro över konsekvenserna av det nya avtalet. Flera är oroliga för att det ska försvåra rekryteringen av deltidsbrandmän. Bland andra skriver Mönsterås kommun: ”Det avtal som förhandlats fram riskerar att skapa problem för oss som enskild kommun när det gäller deltidsbrandmännen. Mönsterås kommun och BRF delar uppfattningen att förändringar behövs i det centrala avtalet.”

Kommunen framhåller vikten av att SKL återupptar dialogen med kommunerna och BRF. ”Det är också viktigt att dra lärdom av situationen inför framtida förhandlingar och föra en dialog med landsbygden i frågan.”

Men Niclas Lindahl menar att SKL alltid jobbat med förankring, både inför, under och efter förhandlingar. Hans bild är att SKL tagit till sig väldigt mycket av vad medlemmarna och de fackliga framfört genom åren och gjort en omstrukturering av avtalet som på sikt ska främja rekrytering.

– Nu ges möjlighet att lägga beredskapen timvis i stället för veckovis, så att deltidsbrandmännen kan lägga den på orten där de jobbar eller där de bor. Vi har även möjliggjort kombi­nationsanställningar så att de kan ha en anställning i kommunen och samtidigt ha beredskap, säger Niclas Lindahl.

Magnus Sjöholm, ombudsman på BRF, menar att förväntningarna på att det nya avtalet skulle omhänderta rekryteringsproblematiken var höga.

– Sedan fick vi ett utslag där man gick åt det andra hållet i stället, säger han.

Magnus Sjöholm beräknar att två tredjedelar av brandmännens arbetstid tidigare var ob-berättigad, men att de pengarna nu gick för­lorade.

SKL har stämt BRF inför AD för brott mot fredsplikten. Arbetsgivarna hävdar att BRF uppmanat medlemmar till uppsägningar. Det förnekar BRF. Huvudförhandlingar hålls i november.

Avtalet Reglerar ersättning för beredskap

Rib är avtalet för räddningstjänstpersonal i beredskap.

Beredskap 168 timmar/vecka: 4 384 kronor.

Övning: 2,5 timme: 407,75 kronor.

Larm första timmen gånger två: 570,85 kronor.

Larm följande timmar: 228,40 kronor.

Ob-tillägg första timmen larm gånger ett: 0 kronor.

Normalt fullgörs 17 beredskapsveckor per år, vilket motsvarar 168 timmar. För genomsnittlig beredskap, övning och larm­utryckning enligt ovan innebär det för Rib 15 en ersättning på 87 542 kronor.

I Rib 17 ersätts motsvarande tjänstgöring med 95 047 kronor på ett år.

Det som försvunnit ur avtalet är ob-ersättningarna, biltillägget och semesterskadeståndet.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna