Kvinnor missgynnas av kollektivavtalen

I kommuner och landsting talas det mycket om flexibilitet. Men när Carina Ulander-Wänman vid Umeå universitet gick igenom kollektivavtalsregleringen i kommuner och landsting upptäckte hon att den flexibiliteten främst gällde arbetsgivarna. I kommuner och landsting är majoriteten av de anställda kvinnor och en hög andel av dem arbetar deltid.

"Anställningsvillkoren i kommuner och landsting, där många kvinnor jobbar, är på många sätt till arbetstagarnas nackdel då de jämfört med lagstiftningen är mer flexibla för arbetsgivaren och mindre trygga för arbetstagaren", uppger Carin Ulander-Wänman vid Umeå universitet, som skrivit rapporten.

En av hennes slutsatser är att det kan leda till både ohälsa och otrygghet att tillhöra den tillgängliga och flexibla arbetskraften i dessa verksamheter. Det kan vara en stor utmaning för kvinnorna att under de förutsättningarna kunna skapa en långsiktig ekonomisk självständighet.

Carina Ulander-Wänman har i rapporten analyserat de områden i kollektivavtalen som handlar om arbetsledningsrätt, arbetsskyldighet, anställningsformer, sysselsättningsgrad och anställningstrygghet. Hon genomförde utredningen för att ta reda på hur arbetsmarknadens parter har reglerat olika aspekter av flexibilitet och trygghet.

Europeiska rådet bestämde i oktober för två år sedan att medlemsländerna i EU ska integrera de principer i flexicurity som tidigare har antagits av rådet. EU-kommissionen definierar begreppet flexicurity som en balans mellan rättigheter och skyldigheter för arbetsgivare, arbetstagare, arbetssökande och offentliga myndigheter.