Avtalsrörelsen

Per Widolf: ”Nu är det samling kring avtal 20”

Per Widolf är bekymrad när han tänker på den framtida kompetensförsörjningen, trots riktade utbildningssatsningar för att locka unga till industrin. Medelåldern är hög bland medlemsföretagens anställda. Foto: Claudio Bresciani/TT
Lag & Avtals reporter Lena Gunnars ställer Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, mot väggen. Foto: Claudio Bresciani/TT

MOT VÄGGEN. Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, välkomnar flexiblare turordningsregler och menar att det måste bli enklare att byta bana mitt i livet.

Publicerad

Sedan i höstas sitter Industriarbetsgivarna i Svenskt Närings­livs lokaler på Storgatan på Östermalm i Stockholm.

Hur är det, känns kommande avtalsrörelse redan i luften?

– Ja, nu är det samling kring avtal 20. Nu när vi sitter tillsammans med bland andra Innovations- och Kemi­industrierna blir vi ännu mer tajta i avtalsförhandlingarna. Ett skäl till flytten var just för att komma närmare hela Svenskt Näringslivssfären.

Ska du besöka era medlemsföretag ute i landet som en del i förberedelserna?

– Jag och vår chefsekonom ska åka runt till några av basindustrins viktigaste orter. Det är ett sätt att försöka fånga in förväntningarna, få medlemsföretagen att känna sig delaktiga och informera oss om vad som är på gång. Jag jobbar också väldigt nära våra avtalskommittéer.

Vice riksbankschefen vill se högre avtal i avtalsrörelsen 2020 jämfört med 2017. Ni blev upprörda över det uttalandet – varför?

– Det är inte Riksbanken som förhandlar. Det är oansvarigt att på det här sättet riskera att störa avtalsförhandlingarna.

Blir frågan om arbetstiderna en het fråga även i denna avtalsrörelse?

– Jag vill inte spekulera i vad det kommer att kretsa kring, men lönenivåer blir det natur­ligt­vis. Men det är klart att arbetstidsregler är extremt viktiga för våra företag. En timmes arbetstidsförkortning är ju en högre kostnad för ett företag än bara just den timmen. Egentligen är jag allergisk mot arbetstidsförkortning.

Ni menar att Hamnarbetarförbundet sätter industriförbundsprincipen ur spel och anklagar dem för att skapa en grogrund för dåligt samverkansklimat. Strider det inte mot den svenska modellen att neka hamnarbetarna att vidta stridsåtgärder för att få kollektivavtal?

– Nej. Den svenska modellen bygger på en form av överenskommelse om ordning och reda. Vi träffar avtal med en motpart, sedan täcker det avtalet hela arbetsplatsen - det är industriförbundsprincipen. Om vi får två fackförbund med var sitt avtal kommer de att sinsemellan konkurrera om både medlemmar och avtal.

Har LO-kollektivet, som är bundet av denna princip, sämre förutsättningar än tjänstemän och akademiker för att kunna arbeta på arbetsplatser med flera olika kollektivavtal?

– LO-medlemmarna är ju just kollektivanställda. Tjänstemännen är anställda på sina respektive befattningar. Då kan man ha olika kollektivavtal för akademikerområdet, för arbetsledarna och för Unionen och övriga tjänstemän. Det stör inte modellen. Hamnarbetarförbundet har inte stöd av LO heller.

Parternas överenskommelse om ändrad strejkrätt föreslår att man bara ska få vidta stridsåtgärder för att få kollektivavtal. Det är ju vad hamnarbetarna gör nu. Då blir det väl ingen skillnad för hamnkonflikten om för­slaget röstas igenom?

– Hamnarbetarförbundet kommer nog att fortsätta bråka, men den här lagstiftningen kommer fortsättningsvis ändå att bringa någon sorts ordning och Hamnarbetarförbundet har erbjudits kollektivavtal.

Hamnarbetarförbundet har väl krävt ett likalydande avtal som Transport har och vill inte nöja sig med mindre?

– Förbundet har erbjudits ett likalydande andrahandsavtal som skulle ge dem de fackliga rättigheter som de har efterfrågat. Ändå fortsätter de att konflikta. Det är oansvarigt och orsakar industrin stora kostnader.

Den politiska överenskommelsen om att utöka undantagen i turordningsreglerna har väckt många reaktioner – är reglerna ett stort problem?

– Ja, våra medlemsföretag är enormt kapitalintensiva högteknologiska verksamheter. Då är det viktigt att ha rätt personal. Det betyder att både turordningsregler och reglerna om personliga skäl måste göras mer flexibla.

Politikerna vill att arbetsgivarna ska få mer ansvar för kompetensutveckling, klarar ni det?

– Det finns en uppfattning om att det sker för lite kompetensutveckling ute på företagen. Det menar jag är gripet ur luften. Våra före­tag tar redan i dag ett stort ansvar för kompetensutveckling. Möjligtvis kan man fundera på om parterna kan bidra med något. Det här hänger ju också ihop med Las och omställnings­frågan.

Du anser att förra avtalsrörelsen snarare stärkte än försvagade märkets roll, så industrinormeringen behöver ingen uppdatering?

– Märket utsätts ibland för kritik, främst från högavlönade LO-förbund, men det finns en bred uppslutning bakom industrinormeringen. Inom industriavtalet jobbar vi ständigt med att utveckla förhandlingsprocesser, förfina vår omvärldsspaning och våra ekonomiska analyser för att hitta ett märke på en internationellt konkurrenskraftig nivå.

På fritiden är du tränare för din dotters ungdoms­lag. Drar du nytta av tränarrollen i jobbet som förhandlingschef?

– Ja, det gäller att samla gruppen runt några gemensamma värderingar om hur man ska förhålla sig till varandra och till omvärlden. Alla måste känna att det finns ett syfte med det vi gör.

Per Widolf väljer 3

Namn: Per Widolf.

Ålder: 46 år.

Familj: Fru och tre barn, 16,14 och 10 år och en liten hund.

Bor: I Sundbyberg.

Bakgrund: Förhandlingschef på Industriarbetsgivarna sedan 2013, förhandlare och arbetsrättsrådgivare på Metallgruppen, tingsnotarie Eskilstuna tingsrätt.

Utanför jobbet: Baskettränare, löpning. ”Löpning är välbefinnande genom självspäkning.”

Dold talang: Kan spruta eld.

☑ Cykel - ☐ Kollektivtrafik

☐ December­över­ens­kommelsen - ☑ Januariöverenskommelsen

☑ Basketstjärnan Magic Johnson - ☐ Basketstjärnan Michael Jordan