Så ser framtidens lönemodell ut enligt 6F

2019-06-11 15:49 Lena Gunnars  

De fem fackförbunden i 6F vill ha ett nytt förhandlingsavtal för lönenormering och kraftfullare låglönesatsningar i varje avtalsrörelse. − Redan efter sommaren kommer vi att inleda samtal med LO och PTK för att se om de vill ansluta sig till vårt förslag, säger Valle Karlsson, ordförande för Seko.

På tisdagen presenterade fackförbunden i 6 F, Byggnads, Fastighets, Elektrikerna, Målarna och Seko sitt färdiga förslag på en ny lönebildningsmodell.

6F framhåller på presskonferensen i Stockholm, där förbundens ordföranden: Magnus Pettersson från Fastighets, Johan Lindholm från Byggnads, Jonas Wallin från Elektrikerna, Mikael Johansson från Målarna och Valle Karlsson från Seko medverkar, att de är väl medvetna om att en stor avtalsrörelse står för dörren. Men de kommer ändå inte att dra sig för att ställa krav på både större insyn och inflytande över lönenormeringen.

− Att vi ska få mer insyn och inflytande blir ett krav från oss redan 2020. När det gäller låglönesatsningar så måste vi växla upp om vi menar allvar med de mål vi har antagit inom LO-samordningen, säger Valle Karlsson.

Det behövs en lönemodell för framtiden menar 6 F, som ändå ser vissa fördelar med den nuvarande lönenormeringen: Fastighets ordförande Magnus Pettersson konstaterar att Sverige med hjälp av den  lyckats upprätthålla den internationella konkurrenskraften, uppnått god reallöneutveckling och skapat en stabilitet i lönebildningen.

− Men tiderna förändras. Därför måste även lönebildningen förändras. Andra sektorer har växt, medan industrin har minskat. Vi måste börja se lönebildningen ur ett bredare perspektiv, säger han.

6 F har i sitt förslag på ny lönebildningsmodell tre utgångspunkter:

  1. Den måste få bred legitimitet och därmed ta hänsyn till hela arbetsmarknaden.
  2. Relativlöneförändringar mellan kvinnor och män, branscher och yrken måste vara möjliga i modellen.
  3. Löneklyftan mellan arbetare och tjänstemän måste minska.

6 F anser att de branscher som inte finns inom industrin saknar inflytande över löneökningsfrågan. Nu måste fler förbund få känna sig delaktiga.

− När industrin sätter lönerna för hela arbetsmarknaden tar de alldeles för stor hänsyn till industrins villkor och inte lika stor hänsyn till alla oss andra som jobbar i Sverige, säger Johan Lindholm, Byggnads ordförande och fortsätter:  

− LO-samordningen har ingen formell betydelse eftersom industrin inom ramen för industriavtalet förhandlar på eget bevåg, utan att gå via LO.  För att uppnå en bred legitimitet måste LO ha den formella makten för oss LO-förbund i avtalsfrågor.  LO-samordningen ska stå över andra sammanslutningar. Alla viktiga beslut, som märkets nivå, avtalsperiodens längd och låglöneprofil måste det fattas beslut om i LO:s styrelse, säger Johan Lindholm.

Jonas Wallin, ordförande för Elektrikerna, pekar ut värdediskriminering som det främsta skälet till de rådande löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

− Alla vi förbund behöver göra mycket mer. LO:s långsiktiga mål är ju att till 2028 halvera de osakliga löneskillnaderna.

6F föreslår att man till nästa avtalsrörelse  gör extra lönesatsningar för alla med en lön under 28 000 kronor, med krontal. Ingångslönerna ska öka i samma takt.

− Då kommer vi att fånga in de stora kvinnodominerade grupperna som finns i offentlig sektor, till exempel undersköterskor och barnskötare. Om man får upp lönerna ökar vi också attraktiviteten till de yrkena, säger Jonas Wallin.

Läs rapporten här.

6 F:s förslag till ny lönebildningsmodell är i punktform:

  • LO och PTK förhandlar på den fackliga sidan.
  • Hemmamarknaden har större inflytande.
  • Kraftfulla låglönesatsningar varje avtalsrörelse, knä på 28 000 kronor som höjs med löneutvecklingen varje år. ’
  • Industriavtalet skrotas och ersätts med nytt förhandlingsavtal för lönenormering.
  • LO-samordningen har företräde framför andra sammanslutningar.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna