Avtalsrörelsen

SCB-miss skickade felaktiga jobbsignaler

"Arbetslöshetskraschen som inte fanns". Det är effekten av att SCB under drygt ett års tid räknat fel på arbetslöshetssiffror, enligt en ekonom. Skandalen kan också ha fått en rad olika konsekvenser, inte minst inför avtalsrörelsen.

Publicerad

I de korrigerade siffrorna från Statistiska centralbyrån (SCB) framgår klart och tydligt vilken skillnad det handlar om. För exempelvis september månad var arbetslösheten tidigare 7,1 procent. Rätt siffra visade sig vara 6,0 procent.

Felaktigheterna sträcker sig ända tillbaka till juli 2018.

– Det var kraschen som inte fanns. Det är väldigt olyckligt att det gick fel och att det inte upptäcktes i tid utan att felet valsade runt, säger Handelsbankens seniorekonom Johan Löf.

Precis som många andra ekonomer reagerade han över SCB:s tidigare siffror, och var även i kontakt med den statliga myndigheten.

– När julisiffran kom var det en väldig överraskning och jag ringde till SCB och kollade med dem. Sedan när augustisiffran kom så fortsatte det och man såg ingen rekyl tillbaka som jag och andra bedömare förväntat oss.

Meddelade felaktighet

Först i oktober meddelades från SCB:s håll att statistiken kan ha varit felaktig på grund av problem med en samarbetspartner, bolaget Evry som ansvarar för en del av undersökningen.

SCB har därefter meddelat att man avslutar samarbetet med bolaget men chefsekonomer ser uppenbara konsekvenser av att myndigheten levererat felaktig statistik.

– Det som oroar mest är inte utfallet utan felet som sådant. Statistik är enormt viktigt för ekonomisk-politiska beslut och just arbetsmarknadsdata spelar en central roll för regeringen och för Riksbanken, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

Argument i lönerörelsen

Johan Löf är inne på samma linje:

– Till exempel försvagades den svenska kronan när siffrorna kom även om effekten kan vara borta efter ett par dagar. Det var ändå så pass överraskande siffror att det förändrade läget på den finansiella marknaden.

– En väldigt central sak för många svenskar är löneförhandlingarna i vinter. Under upptakten när parter tar med sig argument har vi haft en situation där arbetslösheten går mot en katastrof. Det har också synts i argumentationen.

TT: Vilken tillit kommer du ha till SCB:s siffror?

– Jag kommer att fortsätta se på dem som den viktigaste arbetslöshetsstatistiken. SCB har meddelat att man i fortsättningen inte kommer kunna gå in på till exempel åldersindelning men huvudsiffrorna kommer vara fortsatt det viktigaste vi har gällande arbetsmarknaden.

John Kling är enhetschef på SCB och erkänner att felet är allvarligt, men säger nu att man vidtagit nödvändiga åtgärder.

TT: Borde ni inte ha reagerat tidigare?

– Vi måste självklart titta igenom våra processer för att se om det finns något vi kunde ha gjort annorlunda. Under sommarmånaderna såg vi inget som stack ut och just sommarmånaderna är problematiska då de brukar vara mera avvikande, säger han.