Parkeringsbolaget förlängde arbetstiden - utan extra lön

Tjänstemännen fick arbeta två och en halv timme mer i veckan utan mer i lön. – Det strider mot kollektivavtalet, säger förbundsjurist Ullika Dalén, Unionen. – Det ingår i företagets arbetsledningsrätt, säger arbetsrättsjurist Roine Johansson, Almega.

Huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen hålls ett år efter det att Unionen stämde Q-Park AB för kollektivavtalsbrott. De tjänstemän målet gäller har hunnit jobba cirka 80 veckor på 40-timmars vecka i stället för 37,5 som tidigare gällde. 200 timmar som de inte fått något extra betalt för. Unionens vittne Bo Hallberg gör det tydligt:

– Skulle tjänstemännen varit timanställda hade de självklart fått betalt för den extra tiden. Vi får veta att Q-Park har 3 700 parkeringsanläggningar i landet och 350 anställda. Och att företaget går bra, med åtskilliga miljoner i vinst.

Tjänstemännen på huvudkontoret hade 37,5 timmarsvecka fram till den 1 feb­ruari 2010, medan 40-timmarsvecka gällde i övriga landet. Nu jobbar alla 40 timmar i veckan. Huvudkontorets tjänstemän hade inget emot det, men de ville ha mer betalt när de gick upp i arbetstid.

– Lönen var ju satt utifrån att de arbetade 37,5 timmar, de hade en lägre lön för att de jobbade lite kortare, säger Ullika Dalén. De ska ha 6,7 procent mer i lön.

Hon stöder sitt argument på den bestämmelse i avtalet som säger att om arbetstidens längd förändras ska lönerna för berörda tjänstemän ändras i proportion till arbetstidsförändringen. Den bestämmelsen har sitt ursprung i ett gammalt HTF-avtal från 1974.

Fast först flyttas vi tillbaka ända till 1957. Då veckoarbetstiden för arbetare sänktes från 48 till 40 timmar i lag. Lagen gällde inte tjänstemännen. De fick i stället avtala om sänkt veckoarbetstid. Resultatet blev att lönen skulle ändras i proportion till arbetstidsbestämmelserna. Fick de kortare arbetstid skulle också lönen sänkas. En bestämmelse som finns kvar i nu gällande avtal. En sådan förändring kan göras när som helst under en avtalsperiod, menade Unionens båda vittnen.

– Ändrade man på arbetstiden var det naturligt att ändra på lönen, säger också Almegas vittne Olof Nordenfelt, som började på HAO redan 1963.

Men så säger han det Almegas ombud är ute efter, att han ser en koppling mellan löneförändringen och överenskommelse med klubben.

Bolaget har inte träffat någon sådan överenskommelse, utan har genomfört förändringen med hjälp av anställningsskyddslagen, förklarar Roine Johansson. Därför har inte den omstridda bestämmelsen i avtalet kommit ifråga, anser han.

Q-Park ändrade först ensidigt heltidsmåttet, vilket innebar att 37,5 timmarsvecka sågs som deltid, förklarar Roine Johansson. Därefter beslutade bolaget att inte ha några deltidare. De som jobbade 37,5 timmar erbjöds omplaceringar till befattningar på 40 timmar, som medarbetarna, som annars riskerade sina jobb, tackade ja till.

– Det finns inget hinder i löneavtalet för det här. Det måste träffas en överenskommelse för att lönen kan gå upp och ned i förhållande till arbetstiden, säger Roine Johansson.

Elisabet Örnerborg

Fråga experterna