Kan chefen bestämma vad jag gör på fritiden?

2020-11-12 00:00  
Experterna på arbetsrätt är Pia Attoff, advokat vid Attoff Law, Lars Bäckström, arbetsrättsjurist vid Almega, och Dan Holke, vd vid LO-TCO Rättsskydd. Foto: Pontus Lundahl / TT-Bild

EXPERTFRÅGA. Jag har fått en varning av min chef för inlägg som jag har gjort i sociala medier och som han menar är främlingsfientliga. Jag har gjort inläggen på fritiden och jag kopplar inte ihop det jag skriver med jobbet på något sätt. Chefen hänvisar till att några av mina kolleger, som har utländsk bakgrund, känner sig kränkta. Han hotar med avsked om det upprepas. Har han rätt att göra så?

EXPERTERNA SVARAR:

En arbetsgivare får inte utdela disciplinära bestraffningar, exempel­vis varningar, utan stöd i kollektivavtal, 62 § med­bestämmande­lagen. Det är mycket ovanligt att kollektiv­avtal innehåller bestämmelser som ger arbetsgivare rätt att utdela varningar. Om varningen är att anse som en disciplinpåföljd har därför arbetsgivaren troligen inte rätt att utdela varningen och kan därför få betala skadestånd till arbetstagaren. För att varningen ska kunna anses som en bestraffning i detta fall torde det dock åtminstone krävas att den är skriftlig.

Men det finns också ”varningar” som inte är att anse som en disciplinpåföljd utan som ett led i arbetsgivarens rätt att påtala fel och försummelser hos arbetstagaren. Dessa varningar är att anse som tillrättavisningar och som en varning om att arbetstagaren riskerar att bli uppsagd om inte rättelse sker. Sådana varningar kan inte prövas rättsligt förrän i samband med en prövning av en eventuell senare uppsägning. Det som då prövas är om det som arbetsgivaren lagt den anställde till last är så allvarligt att det kan utgöra saklig grund för uppsägning.

När det gäller frågan är utgångspunkten att arbetstagare har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i olika sammanhang. Så länge det enbart handlar om att uttrycka åsikter och dessa inte kan visas ha påverkat arbetstagarens handlande i tjänsten har arbetsgivaren normalt inte möjlighet att ingripa. Men om det som uttrycks skulle vara brottsligt, till exempel hets mot folkgrupp, och den anställde har en för­troende­ställning ­eller det ingår i hans eller hennes arbetsuppgifter att ha kontakter med personer av utländsk härkomst, kan bedömningen bli en annan (se AD 1979 nr 143 och 2005 nr 86, där grund för avskedande ansågs föreligga när arten av de brott anställda hade begått på fritiden ansågs stå i tydlig konflikt med arbetsuppgifternas innehåll).

Läs mer: Får jag inte skriva vad jag vill på Facebook?

Bedömningen av om en anställds inlägg på sociala medier strider mot anställningsavtalet eller inte kan vidare påverkas av om arbets­givaren har en policy eller andra förhållningsregler om anställdas aktiviteter på ­sociala medier (se AD 2012 nr 25 om den så kallade Facebook-rektorn).

En annan aspekt är att sådana uttalanden som frågeställaren beskriver i förlängningen kan påverka arbetsmiljön och orsaka samarbetssvårigheter med arbets­kamraterna och att det i sin tur eventuellt kan åberopas som grund för uppsägning.

Utöver ovan nämnda dom från 2012 finns ganska få rättsfall på området. De som finns har ofta handlat om den offentliga sektorn, där yttrandefriheten är grundlagsskyddad. I AD 1991 nr 106 var det frågan om en person som uttryckt sympatier för en öppet rasistisk organisation. Där uttalade Arbetsdomstolen att det i en sådan situation kan finnas fall där arbetsgivaren kan omplacera en arbetstagare om denne har en utpräglad förtroendeställning, men att detta måste bedömas från fall till fall där arbets­givarens och arbets­tagarens intressen vägs mot varandra.

Missa inga nyheter - beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna