Kan inte jobba men får ingen sjuklön

2017-11-16 00:00  
Kent Brorsson, chefsjurist Energiföretagens Arbetsgivareförening (EFA), svarar på detta nummers expertfråga. Foto: Jörgen Appelgren

EXPERTFRÅGA. Jag har opererat min hälsena och fick inte stödja på foten de tre första veckorna. Därefter skulle jag ta det lugnt i fem veckor. Eftersom jag går och står hela tiden på jobbet fick jag åtta veckors sjukskrivning. Nu har Försäkringskassan avslagit min sjukskrivning och jag är utan ersättning. De säger att jag borde ha sökt ett lättare jobb. Kan de göra så?

En arbetstagare som blir sjuk har rätt till sjuklön eller sjukpenning. Sjuklön är den lön som arbetsgivaren betalar till arbetstagaren vid sjukfrånvaro. Arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön regleras i lagen om sjuklön. I många kollektivavtal finns kompletterande regler som gäller vid sidan av lagen.

Enligt sjuklönelagen har arbetstagaren rätt till sjuklön vid sjukdom som medför en nedsättning av arbetsförmågan. Arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön under en sjuklöneperiod. Denna består av den första dagen då arbetstagaren inte kan utföra sitt arbete till följd av att arbetsförmågan är nedsatt och de därpå följande 13 kalenderdagarna.

Den första dagen i sjuklöneperioden är en karensdag. Under den dagen betalas ingen sjuklön. Under resterande 13 dagar av sjuklöneperioden betalar arbetsgivaren sjuklön, under förutsättning att arbetstagaren till följd av sjukdomen går miste om lön för dessa dagar. Sjuklönen är 80 procent av den lön arbetstagaren går miste om.

Arbetstagaren måste enligt lagen uppvisa ett läkarintyg från och med den sjunde kalenderdagen efter det att arbetstagaren gjort sjukanmälan. Detta är en förutsättning för att arbetsgivaren skall vara skyldig att betala sjuklön för tiden därefter. I särskilda fall kan arbetsgivaren kräva läkarintyg från första sjukdagen. Försäkringskassan kan också begära att arbetstagaren skall uppvisa läkarintyg.

Arbetsgivaren ska anmäla till Försäkringskassan om sjukfrånvaron fortsätter efter sjuklöneperioden. Detta innebär att från och med den 15:e sjukdagen övertar Försäkringskassan ansvaret och skall då betala sjukpenning. Sjukpenningen grundas på arbetstagarens sjukpenninggrundade inkomst. För att arbetstagaren ska ha rätt till sjukpenning krävs att arbets­tagarens arbetsförmåga till följd av sjukdom är nedsatt med minst en fjärdedel (27 kap.2 § Socialförsäkringsbalken).

I samband med att Försäkringskassan betalar sjukpenning startar den så kallade rehabiliteringskedjan. Den innebär att Försäkringskassan ska göra en bedömning av arbetsförmågan mot bakgrund av att det vidtagits skäliga rehabiliteringsåtgärder. Denna bedömning blir avgörande för rätten till sjukpenning.

Vid en bedömning av om arbetsförmågan är nedsatt ska till en början beaktas om arbetstagaren på grund av sjukdomen inte kan utföra sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivare tillfälligt erbjuder arbetstagaren. Därefter sker en avstämning av arbetsförmågan efter 90, 180 och 365 dagar, varvid bedömningen av arbetsförmågan utökas såväl avseende den egna arbetsplatsen som till att gälla arbetsmarknaden i stort.

I det aktuella fallet ska en bedömning göras om arbetstagaren till följd av sjukdomen inte kan utföra sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder. Försäkringskassan har i detta fall avslagit arbetstagarens ”sjukskrivning”. Det får tolkas så att kassan inte beviljat arbetstagaren sjukpenning. Det är svårt att se någon annan förklaring till detta beslut än att Försäkringskassan gjort bedömningen att arbetstagarens arbetsförmåga inte är nedsatt i sådan utsträckning som berättigar till sjukpenning.

En arbetstagare som är missnöjd med Försäkringskassans beslut kan begära att kassan omprövar sitt beslut. En sådan begäran måste göras inom två månader. Försäkringskassans omprövningsbeslut kan över­klagas till förvaltningsrätten.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna