Fråga Experten

Uthyraren står för alla ersättningar

Expertpanelen består av Kent Brorsson, Dan Holke och Pia Attoff.

FRÅGA TILL EXPERTERNA. Vi hyr in ett antal anställda via ett bemanningsföretag. De vill nu ha samma friskvårdsbidrag som vår fast anställda personal. Är vi skyldiga att betala ut detta?

Expertsvar: Någon skyldighet för ett inhyrande företag att betala friskvårdsbidrag till inhyrda arbetstagare finns inte. Sannolikt kommer inte heller den nya lag om uthyrning av arbetstagare som en utredning föreslagit att ändra på detta. Den inhyrda arbetstagaren har sitt anställningsavtal med bemanningsföretaget och det är det företaget som är arbetsgivare och ska betala alla ersättningar till den inhyrda.

Mellan den uthyrde arbetstagaren och det inhyrande företaget finns det inget avtalsförhållande. Det är bemanningsföretag som är arbetsgivare för den inhyrde, men det är det inhyrande företaget som utövar arbetsledningsrätten.

I några avseenden har dock lagstiftaren gett även det inhyrande företaget ett ansvar gentemot den inhyrda. Skyddet mot diskriminering i diskrimineringslagen skyddar den inhyrda mot att det inhyrande företaget diskriminerar honom eller henne. Arbetsmiljöansvaret åvilar i första hand bemanningsföretaget, men även det inhyrande företaget har ett ansvar för den inhyrdas arbetsmiljö enligt arbetsmiljölagen.

Sedan några år finns det ett EU-direktiv om uthyrning av arbetskraft, ofta kallat bemanningsdirektivet. Det direktivet skulle ha varit införlivat i svensk rätt senast den 5 december förra året. En utredare la redan i januari 2011 fram ett förslag på en ny lag om uthyrning av arbetstagare som är avsedd att införliva direktivet, SOU 2011:5. Regeringen har dock ännu inte lagt fram något förslag till lagstiftning till riksdagen.

Enligt bemanningsdirektivet ska en arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag ges tillgång till förmåner eller gemensamma inrättningar inom kundföretaget. I förslaget till den svenska lagen talas om att ge arbetstagarna rätt till kundföretagets sociala service. Enligt den svenska utredaren är det dock inte klart uttryckt vilka förmåner som faktiskt avses i direktivet. Däremot avses enklare förmåner, som tillkommer alla anställda vid kundföretaget (likabehandlingsprincip). Enligt den svenska utredningen kan den inhyrda arbetstagaren inte ställa krav på till exempel tjänstebil.

Det är möjligt att inte ge en enklare förmån till inhyrd arbetstagare om det motiveras av objektiva skäl. Enligt den svenska utredningen ska det avgöras från fall till fall mot bakgrund av förmånens art, uthyrningens längd samt de åtgärder som krävs från arbetsgivarens sida.

Avvikelse från likabehandlingsprincipen kan även göras genom reglering i kollektivavtal.

Utredaren föreslår bland annat att det ska införas en bestämmelse i lagen som säger att det inhyrande företaget har en skyldighet att låta inhyrda arbetstagare utnyttja sådana anläggningar och inrättningar hos det inhyrande företaget som bolagets egna anställda får använda. Om det inhyrande företaget har en motionslokal torde den normalt få utnyttjas även av inhyrda, även om lagförslaget innehåller en möjlighet att i undantagsfall vägra inhyrda en sådan rätt. Förslaget vilar på att direktivet innehåller en motsvarande bestämmelse som alltså Sverige är skyldigt att ta in i svensk lagstiftning. Men eftersom utredarens förslag inte blivit lag än finns det för närvarande inte någon skyldighet för det inhyrande företaget att låta inhyrda använda sådana lokaler.

Om de inhyrda arbetstagarna i dag vill få ett friskvårdsbidrag bör de vända sig till sin arbetsgivare, bemanningsföretaget, och begära att få ett sådant.