Örjans strategi: låt teamet göra jobbet

– Delegera och ge mandat att utföra uppgifterna. Sedan finnas där som bollplank och stöd. Jag litar på att medarbetaren kommer fram till ett vettigt beslut.

Så enkelt låter det när civilingenjören Örjan Larsson berättar om varför han är så bra på projekt. Citytunneln i Malmö blev klar före tidsplanen, utan allvarliga olyckor och med en miljard kronor över. Arbetsmetoden bygger på de goda erfarenheterna från Öresundsbron, där Örjan Larsson var projektchef för brodelen av förbindelsen.

– Utgå ifrån människan! Det är inte system eller teknik som bygger projekt utan kompetenta människor som klarar att jobba effektivt ihop med andra människor, säger Örjan Larsson.

När han leder projekt tar alla ansvar för sin del, här duger inget passande uppåt i hierarkin. Strikta regelverk ger han inte mycket för.

– Människor blir trygga av att visas förtroende och törs agera när de inte är rädda för att göra fel. Först när de vågar tänka själva utvecklas de.

Det är en insikt som vuxit fram. Men Örjan Larsson tänker att den alltid måste ha funnits där i grunden.

– Jag har också haft förmånen att jobba med chefer som tänker annorlunda, säger Örjan Larsson och berättar om aha-upplevelsen när han jobbade med Öresundsbroförbindelsen. Där fanns en dansk teknisk direktör, som funderade över varför så många stora projekt slutar i skiljedomsförhandlingar. Det måste finnas ett bättre sätt, tänkte dansken. Tillsammans utvecklade de metoden med ett nära samarbete med entreprenörerna i fokus.

Normalt sett följer man strikt ett kontrakt och förhåller sig passiv till entreprenörens arbete. Örjan Larssons koncept är att blanda sig i och lösa problem, helst innan de uppstår. Mycket givande exempelvis när det gäller riskhantering. Hans byggledare kan säga till entreprenören: Kan du tänka dig att göra såhär i stället, det har jag goda erfarenheter av.

– Det förutsätter människor med stor erfarenhet och kompetens. Framför allt kräver det respekt för varandras rätt att tänka och uttrycka sig, säger Örjan Larsson, som själv var entreprenör i tjugo år och upplevde många dåliga beställare.

– Utan de erfarenheterna hade jag inte kunnat bli den dugliga beställare som jag tror att jag är, säger den blygsamt vars projekt fick Stora Samhällsbyggarpriset förra året. Han har också upphöjts till teknologie hedersdoktor.

I ESS-projektet har han en rådgivande roll, men egentligen trivs han bäst när han får hålla i rodret, kommer det fram.

– Fast jag har gjort mina storprojekt, det är oerhört stimulerande att få vara med på en kant.

ESS, European Spallation Source, utanför Lund ska bli världens största, modernaste, kraftfullaste materialforskningsanläggning. Örjan Larsson kallar det sitt lilla bonusprojekt. Han har en rådgivande roll på deltid, fast den visar sig vara minst fyra dagar i veckan.

– Det är oerhört fascinerande, annorlunda mot allt annat jag har gjort tidigare.

Tre världar möts: forskningsvärlden, byggvärlden och industrivärlden.

– Jag är byggare och van vid våra system. Forskarna diskuterar och diskuterar, de är kanske inte vana vid att jobba med strukturerade projektledningssystem och en bestämd tidsplan.

Örjan Larsson jobbar tätt med byggruppen. I den ingår många från Citytunnelprojektet. Det är så han bygger team, en stomme av beprövad kompetens från olika områden. Det är viktigt att också ta in unga människor. Kvinnor?

– Det har varit svårt att rekrytera kvinnor, fast det har blivit bättre.

En blandad grupp får en helt annan spänst än en homogen. Sådana saker och andra viktiga framgångsfaktorer har han kokat ner i en liten skrift om Citytunneln, ”Resan mot målet”.

Idén är att i förlängningen få det egna laget att spela på samma planhalva som alla andra. Det finns ett enda, gemensamt mål för alla inblandade. Hur uppnås denna samsyn?

– Ju mer information medarbetarna får, desto mer engagerade blir de. Samsyn skapar man också genom att vända och vrida på argumenten tillsammans. Om det inte blir samsyn, ja då bestämmer den som bestämmer. Rollfördelningen måste vara fullständigt klar.

Ett speciellt knep är att anställa så många som möjligt i projektet. I Citytunneln bildades Tunnelpersonalen i Malmö AB. Inget går upp mot att tänka vi och vårt för att få till lagandan och samhörigheten.

Men sedan, då när projektet är klart?

– Då upphör anställningen.

Det är så projektmänniskor vill ha det, försäkrar Örjan Larsson. De vill inte ha anställningstrygghet, de tänker att det kommer något ännu mer spännande. Han själv?

– Absolut projektmänniska, jag kände det väldigt tydligt när jag började på Öresundsbron.