Anders Ferbe: ”Det var helt rätt att göra krisavtalen”

2018-03-22 00:00 Lena Gunnars  

MOT VÄGGEN. Förra statsministern Fredrik Reinfeldts system för att stötta företag så att de slipper uppsägningar i djupa finanskriser blev för trubbigt, enligt Anders Ferbe. Nu ska IF Metalls tidigare förbundsordförande utreda hur det kan bli bättre – och mer konkurrenskraftigt.

Redan till sommaren ska det första delbetänkandet om statligt stöd för korttidsarbete vara klart. En modell där arbets­tagarna under en kortare period kan gå ner i arbetstid i stället för att bli uppsagda och där den frigjorda tiden kan användas till utbildning.

Varför behövs ett nytt sådant system?

– Under finanskrisen 2008-2009 efterfrågade vi statligt stöd, men det fanns inget. När vi parter gav regeringen ett förslag på ett sådant omvandlade den inte det fullt ut, utan tog bara vissa delar. Kritiken mot systemet som sedan skapades var att det blev för trubbigt. Det skulle krävas en enorm samhällelig nedgång och därför inte kunna användas.

Ser du några problem med att införa ett system liknande Tysklands?

– Det ingår i uppdraget att göra en analys av hur systemen ser ut i vår omvärld. Men det är väldigt svårt att göra en spegelbild av andra länders lösningar. Särskilt som de statliga regelverken där ofta tillämpas mer frikostigt än vad lagen säger. Det kan det bli svårt att i lag ta höjd för.

När ni parter kom överens om krispaketet kallade vissa det för lönedumpning. Har kri­tiken tystnat nu?

– Ja. Den mildrades ganska snabbt. Vi hade ju försökt få staten att kliva in med stöd. När inget hände upplevde vi att det ledde till ofrivilliga lönesänkningar. Människor blev så pressade att de gick med på olika typer av lokala uppgörelser.

Hur känns det när du tänker på kris­upp­görelsen i dag?

– Jag tycker fortfarande att det var helt rätt att göra krisavtalen. Bedömningen är att de räddade mellan 20 000 och 40 000 jobb.

Kompetensutveckling ska ingå i modellen du nu ska utreda – hur då?

– Jag tror inte på ett utbildningstvång. Där­emot ska det vara starka incitament, så att du som individ och företag känner att det är bra att använda den lediga tiden till det. Men det ska nog inte vara en absolut förutsättning för att få korttidsstöd. Det kan finnas orsaker som försvårar speciella utbildningssatsningar.

Utredningen sammanfaller med att du blir ordförande för valideringskommissionen – hur mycket slump är det?

– Det är en lyckosam slump. Men brinner du för valideringsfrågor är det naturligt att också vilja hitta lösningar på vad som händer vid svåra omställningar.

Ja, du har länge brunnit för dessa frågor, varför är de så viktiga?

– Jag är besjälad av den gamla folkbildningstanken. Människor vill i grunden lära sig mer, både om jobbet och om sin omvärld. Nu ska vi fundera över hur vi kan göra verklighet av det alla säger om ett livslångt lärande. Vi måste få en fungerande validering både när det gäller människor som kommer till vårt land, men också för redan yrkesverksamma så att de kan få intyg på kunskaperna de har.

Vad ska Valideringskommissionen göra mer konkret?

– Vi har fyra prioriterade områden; få fart på branschernas arbete med validering, utröna hur validering också kan fungera som godkännande för fortsatta högskolestudier, ökade regionala aktiviteter och finna en bättre samverkan mellan myndigheterna kring validering.

Som förbundsordförande sa du att även ni fackliga kunde ha gjort mer för medlemmarnas möjligheter till kompetensutveckling, hur då?

– Vi har bra avtalsstöd för kompetensutveckling. Ändå har vi inte hittat ingrediensen som gör att det kommer på plats. Det har diskuterats om det går att använda våra omställningsorganisationer, trygghetsfonden TSL och TRR mer aktivt till kompetensutveckling. Vi skulle nog ha tagit ett större grepp om det redan när TSL skapades.

Varför gjorde ni inte det?

– Det fanns motsättningar om huruvida facket verkligen skulle ägna sig åt omställningar. Många ansåg att det endast var arbetsgivarens ansvar.

Inkomstbortfall kan påverka hur mycket du sedan får från Försäkringskassan och i pension, vad tänker du om det?

– Ja. Korttidsarbete kan också få effekter på a-kassan. Men här borde det finnas möjlighet att betrakta korttidsarbete som överhoppningsbar tid. Det går säkert att hitta tekniska lösningar även i SGI:n. Det där ska vi titta på.

En utredning är också i gång om strejkrätten – är du orolig över vilka slutsatserna blir?

– Det är ett stort bekymmer med Göteborgs hamn. Egentligen vill man åt Hamnararbetarförbundets möjlighet att konflikta. Jag undrar om inte det bästa vore att hitta en partslösning som tar hand om detta.

Aktiv i fack och politik i 47 år

Namn: Anders Ferbe.

Ålder: 63 år.

Bor: Huddinge, söder om Stockholm.

Gör: Utredare, ordförande för Valideringskommissionen, ordförande Teknikcollege, ledamot i Business Swedens styrelse, hederuppdrag i Socialdemokraterna som ordför­ande i arvodeskommittén (den fast­ställer löner för högre partiföre­trädare) samt klubbordförande för Jernarbetarklubben No 1 som an­svarar bland annat för Mekaniska verkstaden på Skansen.

Bakgrund: Varit fackligt och politiskt aktiv i 47 år. Har haft fackliga förtroendeuppdrag sedan mitten på 1970-talet. Var förbundsordförande för IF Metall 2012–2017. Innan dess vice förbundsordförande.

Familj: Hustru, 7-åring och två bonusbarn på 15 och 17 år. Har även fyra vuxna barn och fem barnbarn.

Utanför jobbet: ”Tycker om att bygga på min sommarstuga på sommarhalvåret. Läser mycket, både skönlitteratur och fackböcker. Lyssnar mycket på musik och tycker om att skriva pm. Det är ett sätt för mig att strukturera och förstå olika saker, som framtidens utmaningar för lönebildningen.”

Anders Ferbe väljer tre

☐ Stockholm - ☑ Huskvarna

☐ Husqvarnamoppe - ☑ Puch Dakota

☐ Matlåda - ☑ Utelunch

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna