Nyheter

Calmfors: Regeringens politik inställd på högkonjunktur

Regeringens jobbpolitik är inställd på högkonjunktur och fokuserar på dem som står längst från arbetsmarknaden. Nu när krisen kräver nya grepp, är risken stor att regeringen tar till gammalt vin, men i nya flaskor. Det hävdade professor Lars Calmfors idag.

Publicerad

Saco och Svenskt Näringsliv ordnade på fredagen ett välbesökt seminarium om arbetsmarknadspolitiken på temat "Vad fungerar och vad fungerar inte?"
Det är först nu som alliansregeringens arbetsmarknadspolitik prövas på allvar, hävdade en av talarna, professor Lars Calmfors från Stockholms universitet.
- Problemet är att den politiken utformades för en högkonjunktur i ett läge av hög jämviktsarbetslöshet, sade Lars Calmfors.
Jämviktsarbetslöshet hänger ihop med hur arbetsmarknaden och socialförsäkringarna fungerar. Det så kallade utanförskapet var alliansregeringens måltavla. Men nu kommer den konjunkturella arbetslösheten att öka.
- Precis som på 1990-talet tvingas man till improvisationer. Som det här med coacher på Arbetsförmedlingen och regeringens särskilda varselsamordnare. Vad är det? En parallell verksamhet intill Arbetsförmedlingen, ungefär som Ebbe Carlssons privatspaning, sade Lars Calmfors med ett giftigt leende.
Han redogjorde för hur subventionerad sysselsättning har fungerat bättre än utbildning, men ansåg ändå att regeringen bör sluta upp med neddragningen av utbildningsinsatser.
- De bör nog satsa på Yrkesvux och yrkeshögskolan, var Lars Calmfors slutsats.
"Old wine in new bottles" var ett uttryck han återkom till gång på gång. Med det menar han att risken är stor att vi kommer att få se gamla grepp prövas på nytt, under nya beteckningar. Detta eftersom regeringen inte har utvecklat någon plan för den här utvecklingen.
Att detta inte är någon positiv prognos kunde Anders Forslund understryka. Han är biträdande vd på Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). Anders Forslund presenterade tidiga siffror från en större undersökning som IFAU arbetar med nu. Undersökningen följer de 965 000 personer som under perioden 1992 till och med 1995 skrevs in hos Arbetsförmedlingen.
- I snitt var de inskrivna 22,2 procent av tiden mellan det datum då de skrevs in och den sista december 2006. Det är en lång tid, sade Anders Forslund.
I sammanhanget kan nämnas att 7 000 personer var inskrivna under 90 procent av perioden. Knappast bilden av en effektiv arbetsmarknadspolitik.
Lars Calmfors ser dock några ljusglimtar i jämförelsen med 1990-talet.
- Man startar från lägre arbetslöshetsnivåer och man gör inte längre detta för att förlänga folks a-kassa, konstaterade han.