Nyheter

Han ska få oss att gilla vinster i välfärden

Håkan Tenelius största utmaning är att förklara hur företagande fungerar. Bakom skandalrubrikerna finns seriösa företag som har full beläggning under flyktingkrisen och därför gör vinster, anser han. Foto: Jörgen Appelgren

MOT VÄGGEN. Håkan Tenelius, näringspolitisk chef för Vårdföretagarna, tycker att det är viktigare att prata med allmänheten än med politiker.<br/>– Politikerna följer den allmänna opinionen, säger han.

Publicerad

Kritiken mot vinsterna inom välfärden har varit stenhård. Men den bygger på missuppfattningar, enligt Håkan Tenelius. De privata vårdföretagen håller samma kvalitet som de offentliga och sjuksköterskorna tjänar bättre.

Får du någon ordning på opinionen?

– Nja, hälften av svenskarna tycker att det är ett bra förlag att begränsa vinsterna i välfärden. När Carema-drevet rasade som värst, då tyckte åtta av tio svenskar att vinsterna borde begränsas.

Oj, det är ju jättemånga.

– Ja, fortfarande tror många att vårdföretagen gör vinster genom att försämra kvaliteten. En sjuksköterska som jobbar inom det privata är lika seriös som den som arbetar inom det offentliga, vi måste få ut det budskapet.

Varför går det så trögt att påverka svenskarna?

– Att sätta sig in i hur företagande fungerar är svårt. Det finns en uppfattning att vinst är pengar som försvinner från verksamheten, pengar som lika gärna kunde ha gått till att anställa fler sjuksköterskor. Så funkar det ju inte.

Hur stort är intresset i dag för att starta nya vårdföretag?

– Oron inför framtiden är stor. Häromveckan uttalade sig Löfven kritiskt om vinster i välfärden, förmodligen för att bevara en konfliktyta mot Alliansen. Sedan har vi ju Reepalu-utredningen, den kan komma att föreslå begränsningar för vårdföretagen.

Så vad gör ni?

– Nu har vi en kampanj på nätet som heter ”Vi gör skillnad”.

Hur mycket pengar satsar ni?

– Vi drog i gång en frivillig insamling bland våra medlemmar förra året och fick in 6 miljoner kronor. Nu har vi tillfälligt höjt medlemsavgifterna för att få in lika mycket till. Vi måste vara aktiva medan Reepalu-utredningen pågår.

Vad har ni för chans mot rubriker som att Bert Karlsson gör 80 miljoner i vinst på flyktingar?

– Nu tillhör ju inte asylboendena vår verksamhet, men visst, allmänheten blandar ihop det här. De privata HVB-hemmen för ensamkommande barn kan däremot vara medlemmar hos oss.

En socialsekreterare sa till mig att utanför varje privat HVB-hem står en stadsjeep.

– Det där är så dumt. Säg att ett seriöst HVB-hem har tio platser. Normalt kalkylerar ägaren med en beläggning på 60–70 procent. Under flyktingkrisen har HVB-hemmen 100 procents beläggning. Klart det ger vinst, men det innebär ju inte att verksamheten är oseriös. Jag läste om en camping som låg öde hela vintern, ägaren fick ett erbjudande från Migrationsverket att starta en flyktingförläggning. Klart det blev ett enormt ekonomiskt lyft för honom.

Lyxbilarna sticker ändå i ögonen på social­sekreterarna.

– Jag kan förstå att de är frustrerade. Social­tjänsten saknar verktyg för att mäta kvaliteten, sådana måste införas snarast möjligt.

Vilka krav ställer ni på era medlemsföretag?

– Vi har etiska riktlinjer. Företag som bryter mot dessa blir uteslutna. Framför allt nekar vi företag att bli medlemmar som brister i seriositet, det sker varje dag. Det kan handla om att företaget inte motsvarar kvalitetskraven eller har slarvat med skatten.

Det här med att lagstifta om lägstalöner, är era medlemsföretag pigga på den idén?

– Inte vad jag har hört. Våra företag är skeptiska mot att vård och omsorg kan utföras av vem som helst, ta bara Socialdemokraternas förslag om trainee-jobben. Våra medlemmar söker efter kompetent personal, bristen på kompetenta undersköterskor ökar för varje år.

Så du ser en potential bland de nyanlända?

– Absolut, vårdföretagen samarbetar med Arbetsförmedlingen och letar bland de nyanlända efter kompetent personal. Här har vi en vinn-vinn-situation.

Om du pratade med någon som vill börja jobba inom vården, skulle du rekommendera en kommunal eller privat arbetsgivare?

– Det finns många lediga jobb i dag, det är bara att jämföra villkoren. Men faktum är att sjuksköterskor inom den privata äldreomsorgen kan tjäna betydligt mer än inom landstinget.

Varför är det så svårt att få en tillsvidareanställning inom vården? Var fjärde har tidsbegränsad anställning.

– Andelen fasta anställningar är högre inom den privata omsorgen, samtidigt är de tidsbegränsade anställningarna viktiga. Extrajobben är en bra väg in på arbetsmarknaden.

Hur funkar dagens arbetsrätt, något du vill ändra?

– En del medlemsföretag tycker att det är väldigt dyrt att säga upp någon som missköter sig. Vårdföretaget kan ju inte ha kvar olämplig personal, det handlar om att säkra kvaliteten.

Brygger öl på fritiden

Ålder: 57.

Titel: Närings­politisk chef för Vårdföretagarna.

Familj: Gift, tre döttrar.

Bor: Lägenhet på Kungsholmen i Stockholm.

Bakgrund: Politik (varit aktiv inom Folkpartiet, numera Liberalerna) och kommunikation. Presschef på Samhall innan han började på Vårdföretagarna.

Utanför jobbet: Fritidshuset i Björkvik i Sörmland. Brygger ölet ”Ulf Linde”.