Hur påverkas min anställningstrygghet? 

2022-02-09 13:31 Mattias Croneborg  
Lag & Avtals experter på arbetsrätt är Pia Attoff, advokat vid Attoff Law, Lars Bäckström, arbetsrättsjurist vid Almega, och Dan Holke, vd på LO-TCO Rättsskydd. Foto: Pontus Lundahl / TT-Bild

EXPERTERNA. Jag har blivit erbjuden ett nytt jobb. Allt verkar bra. Det är en heltidstjänst. Företaget vill att jag fakturerar bolaget i stället för få lön. Hur påverkas min anställningstrygghet av det?  

EXEPRTERNA SVARAR:

Ett erbjudande om jobb uppfattas oftast som ett erbjudande om en anställning där arbetsgivaren betalar lön, oftast en gång i månaden. I de flesta fall menar säkert också den som erbjuder jobbet att ett anställningsavtal ska träffas. De parter som träffar ett anställningsavtal kallas arbetsgivare och arbetstagare.  

Det finns dock inget som hindrar att en enskild och ett bolag träffar ett avtal om att arbete ska utföras utan att det är fråga om ett anställningsavtal. En sådan överenskommelse kallas uppdragsavtal och parterna i avtalet kallas uppdragsgivare och uppdragstagare. Det vanliga är att uppdragstagaren får betalt genom att fakturera uppdragsgivaren, ofta via eget bolag eller egen firma.  

Det är naturligtvis viktigt att parterna när avtalet träffas är överens om det är ett anställnings- eller uppdragsavtal man träffar och vilka villkor som ska gälla.  

Det är nu inte riktigt så enkelt att parterna kan komma överens om vilket sorts avtal det ska vara bara genom att kalla det anställningsavtal eller uppdragsavtal. Arbetsrättsliga regler i lag och kollektivavtal ger skydd och rättigheter endast åt dem som betraktas som arbetstagare. Det gäller bland annat anställningsskyddet i Las, rätten till semester enligt semesterlagen och rätten till viss lön enligt kollektivavtal, när sådant gäller. Av det skälet har Arbetsdomstolen (AD) slagit fast att skiljelinjen mellan anställningsavtal och uppdragsavtal inte ska avgöras av vad parterna kallar avtalet utan av avtalets faktiska innehåll, se till exempel AD 2005 nr. 33. I sin prövning har AD pekat på de olika kriterier som ska sammanvägas vid bedömningen av om det är ett anställningsavtal eller ett uppdragsavtal. Några av de viktigaste kriterierna kan sammanfattas på följande sätt. 

Om den enskilde har en personlig arbetsskyldighet, och därför inte kan sätta någon annan i sitt ställe, talar det för att det är ett anställningsavtal. Detsamma gäller om arbetet utförs under ledning och kontroll av den som anlitar den enskilde. Om arbetet utförs med användande av arbetskläder, råvaror och redskap som tillhandahålls av den som anlitar den enskilde talar också det för att det är ett anställningsavtal. Ytterligare en omständighet som talar för att det är ett anställningsavtal är att den enskilde står till förfogande för arbetsuppgifter allteftersom de uppkommer. En annan omständighet som pekar i samma riktning är att den enskilde får en garanterad ersättning som är beroende av att hon eller han står till förfogande för arbete men där det normalt inte krävs att hon eller han faktiskt tilldelas arbetsuppgifter.  

Utgångspunkten är att begreppen arbetsgivare och arbetstagare ska ha samma innebörd oavsett i vilken lag de förekommer. 

Ett relativt nytt inslag i Sverige vid utförandet av vissa tjänster är den så kallade gig-ekonomin. De enskilda som utför tjänsterna brukar kallas egenanställda. Det kan handla om taxiliknande tjänster eller transport av mat med cykel eller moped. De som utför tjänsterna har ofta ett avtal med ett bolag som sköter fakturering och annan administration och som tillhandahåller en elektronisk plattform på vilken den enskilde som ska utföra tjänsten och beställaren av tjänsten kan mötas. Bolag av detta slag brukar kallas plattformsföretag. En debatt pågår om de enskilda som utför dessa tjänster ska betraktas som arbetstagare eller uppdragstagare i förhållande till bolaget. AD har ännu inte prövat något sådant fall. Om och när AD gör det torde prövningen göras på det sätt vi angett ovan. Det kan tilläggas att EU-kommissionen nyligen har lagt fram ett förslag till direktiv som syftar till att reglera villkoren för dem som arbetar via digitala plattformar. 

I din fråga skriver du att det jobb du erbjuds innebär att du ska få ersättning mot faktura istället för lön. Det talar för att den som erbjuder jobbet menar att det ska vara ett uppdragsavtal. Eftersom ett uppdragsavtal inte ger någon anställningstrygghet är det viktigt att du frågar vad som ska gälla i övrigt. Du bör också fråga varför ersättning inte ska betalas i form av lön. Om en sådan sammanvägd bedömning vi beskriver ovan innebär att det tilltänkta avtalet i stället bedöms vara ett anställningsavtal omfattas du av LAS och övrig arbetsrättslig lagstiftning. Om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal har du rätt till lön och andra förmåner enligt kollektivavtalet 

Sammanfattningsvis innebär ett anställningsavtal att du har anställningstrygghet och de andra förmåner som den arbetsrättsliga lagstiftningen och gällande kollektivavtal ger. Om det däremot är fråga om ett uppdragsavtal omfattas du inte av dessa förmåner. 

Mattias Croneborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer