Kommunals deltidsbrandmän fick sjukersättning på köpet

Den 2 november 2007 kom Brandmännens riksförbund, BRF, överens med Sveriges Kommuner och Landsting om ett nytt treårigt avtal för sina cirka 8 000 deltidsbrandmän. BRF hade varslat om strejk, huvudsakligen på grund av att de inte fick någon ersättning för sitt brandmannajobb när de var sjuka. Den frågan löstes genom att arbetsgivarperioden förlängdes till högst 90 dagars sjukfrånvaro. Avtalet skrevs på innan strejken skulle ha brutit ut.
- Vi lät dem förhandla klart först, säger Lena Retzius på Kommunalarbetareförbundet.
- De fick igenom att arbetsgivaren ska betala sjuklönen från dag 2 till 90, men i och med det blev det en försämring i de allmänna villkoren.
I stället för, som tidigare, att deltidsbrandmännen betalades för beredskapen med en sjundedel av en veckolön fick de betalt i proportion till sin beredskap timme för timme.
- Så ville vi inte ha det och därför har vi förhandlat om en övergångsregel. Men den satt hårt åt, säger Lena Retzius.
Nu drygt ett år senare har Kommunal kommit överens med arbetsgivaren om ett nytt avtal för sina cirka 1 000 deltidsbrandmän. Det är oftast personer som är kommunalanställda och som vid sidan av den anställningen också är deltidsbrandmän. Fast det handlar inte om någon vanlig deltid, påpekar Kommunals ombudsman.
- Därför är det korrekta namnet räddningstjänstpersonal i beredskap, säger Lena Retzius.
Hon kallar dem "ribbare".
Kommunal fick igenom en övergångsregelför de "ribbare" som skrivit på sina anställningsavtal före den 1 december 2008. De får betalt som förut med en sjundedels veckolön för varje beredskap om den så bara är en timme lång. Övergångsregeln gäller under hela avtalsperioden. Det är därför Lena Retzius anser att Kommunals avtal är bättre än BRFs. Kommunals avtal, som liksom BRFs avtal innehåller lönehöjningar i nivå med arbetsmarknaden i övrigt, gäller till den 31 mars 2010.
Hur blev det med sjuklönen då?
- Den fick vi på köpet, säger Lena Retzius.