Krislägesavtalet rullar på inom sjukvården

2020-06-09 11:52 TT  
På flera intensivvårdsavdelningar i Region Stockholm sade medarbetare upp sig när de var oroliga för att inte få fyra veckors sommarsemester, men när arbetsgivaren garanterade att de skulle få det drog de tillbaka uppsägningarna. Foto: Magnus Andersson/TT

CORONAVIRUS. Trots att krislägesavtalet bara ska vara en akut lösning har det varit aktiverat i mer än två månader och rullar på inom intensivvården. På sjukhusen i Norrtälje, Södertälje och på S:t Göran är det för tillfället inte i gång, men där kan man tvingas att börja använda det igen för att klara bemanningen.

Krislägesavtalet infördes den 3 april för att klara vården av det ständigt ökande antalet patienter med covid-19. Region Stockholm uppger att 1 492 medarbetare på regionens sex sjukhus, bland annat i Norrtälje, Södertälje och S:t Göran, hittills har varit anvisade att arbeta enligt avtalet.

– Det är extremt krävande att arbeta på det här sättet, eftersom det är mycket högre veckoarbetstid än normalt och en oerhört tuff miljö att befinna sig i på flera olika sätt. Både fysiskt, att ständigt gå med den här skyddsutrustningen på sig till exempel, och den psykiska belastningen, säger Gunilla George, ordförande för Vårdförbundet i Stockholm.

Svåraste sommaren

Krislägesavtalet gäller fyra veckor i taget för dem som anvisas att arbeta enligt det. Men har alltså varit aktiverat i mer än två månader och kan åter komma att börja användas på de tre sjukhus som just nu inte använder det.

– Flera av dessa bedömer att det är troligt, förutsatt att läget kvarstår, att de kommer behöva återanvisa medarbetare enligt krislägesavtalet för att klara bemanningen inom intensivvårdsverksamheterna, säger Ulrika Sundquist, HR-direktör i Region Stockholm.

Läs mer: Semestrarna för vårdpersonal i fara

Hon kan dock inte svara på hur länge de medarbetare som arbetat längst enligt avtalet har varit anvisade.

– Det är alltid utmanande för oss att klara sommarbemanningen när våra medarbetare ska få sin välförtjänta och lagstadgade semester under sommarmånaderna. Med den rådande pandemin är sommarbemanningen svårare än någonsin, säger Ulrika Sundquist, HR-direktör i Region Stockholm.

Just nu har Region Stockholm omkring 180 intensivvårdsplatser, vilket är en fördubbling av de normalt 90 IVA-platserna. På sommaren brukar antalet vara ungefär 40-45, enligt Ulrika Sundquist.

– Det är såklart väldigt utmanande. Vi hade hoppats att intensivvårdsbehovet skulle gå ner snabbare.

Att sommarsemestern är en het potatis blev tydligt när medarbetare inom intensivvården, som jobbar enligt krislägesavtalet, sade upp sig när de inte var säkra på att få sommarsemester.

– Vi vet att personal på intensivvårdsavdelningar på några sjukhus sade upp sig för att vara säkra på att få vara lediga i sommar. Det var i maj. De har tre månaders uppsägning och för att vara säkra på att få ledigt i augusti sade de upp sig då, säger Gunilla George, ordförande i Vårdförbundet Stockholm.

Men det löste sig. De uppsagda medarbetarna fick fyra veckors sammanhängande semester under sommaren och då drog de tillbaka sina uppsägningar.

Hållbart avtal

Gunilla George berättar att Vårdförbundet har begärt att få diskutera hur arbetsgivaren använder sig av krislägesavtalet för att det ska vara hållbart.

– Det är viktigt att man verkligen funderar kring hur man använder sig av avtalet och hur man bemannar så att personalen orkar fortsätta jobba. För om man kör slut på dem nu vad händer sedan när folk kanske blir långtidssjukskrivna eller känner att de inte kan jobba i det här längre, säger Gunilla George.

Ulrika Sundquist säger att regionen inte vill ha krislägesavtalet igång en dag mer än nödvändigt.

– Det är inte hållbart för våra medarbetare, eftersom det är tufft att jobba så här mycket. Men det vi har gjort är att ta in extra stöd, bland annat akut krisstöd för verksamheterna på plats och tillgång till akut krisstöd dygnet runt alla veckans dagar, där medarbetare själva kan kontakta krisstödet så att det inte blir några dröjsmål.

Det innebär att medarbetarna får ett professionellt krisstöd och kan ringa eller ha ett digitalt möte med en psykolog.

– Då kan de prata om sina reaktioner och få hjälp att bearbeta dem, säger Ulrika Sundquist, som fått signaler om att det är uppskattat.

Hur mycket krislägesavtalet har kostat hittills har inte region Stockholm någon samlad bild av ännu.

Petronella Uebel/TT

Krislägesavtal

Månadslön eller timlön utges. Därutöver utges en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Detta innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme.

Krisersättningen förhöjs till 150 procent av lönen per timme vid uttag av särskild nödfallsövertid.

Arbetstidslagen har ersatts av bestämmelser i kollektivavtalet som är specialanpassade utifrån krissituationen.

Det ordinarie arbetstidsmåttet är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om max fyra veckor.

En särskild nödfallsövertid kan tas ut utöver den ordinarie arbetstiden.

Anpassade regler för dygns- och veckovila.

Källa: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna